Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Friskolereformen har gett alternativ, inte bara till elever som vill ha en bra skola, utan också till lärare som vill ha en bra arbetsgivare, eller vill bli arbetsgivare.

Jag skriver idag på Skolvärldens webb- sida och påminner om att valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt.

För 25 år sedan röstade riksdagen för ökad valfrihet i skolan. Den helt offentligt drivna och finansierade skolan, som existerade parallellt med ett fåtal helt privata alternativ, drogs med sjunkande resultat. Den S-ledda regeringen såg en väg fram i ökad valfrihet. För att öka möjligheten att välja friskolor och för friskolor att ta del av statsbidrag tillsattes 1991 en utredning för att se över friskolornas avgifter och systemet som innebar att friskolor fick ta del av det statliga sektorsbidrag som gick till de kommunala skolorna. Utredningen är grunden för den proposition Beatrice Ask (M) presenterade och som möjliggjorde friskolereformen.

Grundläggande för den ökade valfriheten är att föräldrar kan välja skola utan att tvingas betala ur egen ficka. I strävan efter ett rättvist skolsystem är avgifter idag helt förbjudna. Den svenska sammanhållna skolan, med skolpeng i stället för avgifter, är världsunik. Modellen har kompakt stöd i opinionen tack vare att valfriheten säkras genom skolpeng och privata aktörer jämte kommunala.

Men valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt.

Skolornas huvudmän har inte längre monopol på lärarnas arbetsmarknad. Lärare har idag ett verktyg att tillgå i förhandlingen med sin arbetsgivare som den helt offentligt drivna skolan saknade – konkurrensen. Idag måste inte lärare byta yrke för att byta arbetsgivare, de kan stanna i drömyrket som de investerat flera års högskoleutbildning i.

Valfrihetens betydelse för lärarna märks i de senaste årens löneutveckling. Månadslönen för en grundskollärare ökade från 2012 till 2015 med i genomsnitt 13,6%. Rekordet har åldersgruppen 35 till 44 år som höjde sin lön med 15,2%. Ökningen för grundskollärare är nästan dubbelt så stor som för hela arbetsmarknaden (7,4%) och betydligt större än bristyrket civilingenjörer inom bygg och anläggning som haft en ökning på 9,4% (SCB).

Behörighetskrav har förstås bidragit till den kraftiga löneökningen, men den skulle inte existera utan valfrihet. Då skulle inte arbetsgivare tvingas förhandla om lärarnas krav i anställningsavtalen så som idag.

Och det är inte bara lärarnas löner som gynnas av valfriheten. Internationell forskning visar tydligt ledarskapets betydelse i skolan och mångfalden innebär att lärarna har större chans att hitta en arbetsgivare som motsvarar deras förväntningar. Skolinspektionens årliga skolenkät visar att lärare på fristående skolor genomgående är mest nöjda med sina förutsättningar och med ledarskapet. Det handlar t ex om förutsättningarna att hjälpa elever som har behov av stöd, med möjligheten att få stöd av elevhälsan, arbetet som görs för att förhindra kränkningar, med rektors kunskap om det dagliga arbetet i skolan och utveckling av utbildningen och med studiemiljön på skolan.

Friskolereformen har gett alternativ, inte bara till elever som vill ha en bra skola, utan också till lärare som vill ha en bra arbetsgivare, eller vill bli arbetsgivare. Valfriheten är numera en tillgång som lärarna var förvägrade på grund av den offentliga skolans monopolställning. Var rädda om valfriheten. Den har stärkt fokuset på innovationer och kvalitet och det är valfriheten som ger lärare makt mot arbetsgivarna.

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de