Jag ser fram emot att läsa den första debattartikel från Suhonen och hans DN-debattförfattarkollegor som handlar om hur vi ska möta det verkliga hotet mot den svenska skolan, hur vi ska få fram de 84.000 nyutexaminerade lärare som enligt Skolverket behövs till 2019.
Fick nyligen ett brev från Statskontoret med en förfrågan om att träffa oss med anledning av att de har fått i uppdrag att utvärdera det sk lärarlönelyftet. Med i brevet låg det regeringsuppdrag som de fått i maj förra året. Där står det bl a ”Enligt Skolverkets prognos kommer det att behövas 84.000 nyutexaminerade lärare fram till 2019.” När jag läser detta slår det mig hur märkligt det är att det är helt tyst om denna enorma utmaning för hela det svenska skolväsendet. Är det någon som har sett Daniel Suhonen skriva artikel om hur man ska lösa denna oerhört viktiga fråga? En fråga som rör alla elever och som ju riskerar att påverka mängder med årskullar. Men nej, han håller fast vid ideologiskt svepande artiklar – som han alltid får publicerade på debattsidorna. Svepande artiklar utan belägg för påståendena. Den senaste var i DN igår. Där hade han fått sällskap av en ordförande för Carlssons skola och en fd riksdagsledamot. De vill inte se friskolor som är AB.
Aldrig någonsin har det varit så många som går i friskolor som idag i Sverige. Hundratusentals står dessutom i kö och väntar på en plats i en friskola. Ca 70 procent av alla friskolor är AB. Det dessa personer säger, underförstått, är att de inte vill se växande friskolor. För sanningen är att det inte skulle ha varit i närheten av dagens antal elever i friskolor om det inte varit tillåtet att driva friskola i form av AB. Stiftelser och non-profitverksamheter har inte samma ambition att bygga ut sin verksamhet som friskolor som är AB. Skribenterna vill se en liten exklusiv skara friskolor. Men det vill inte allmänheten. 9 av 10 vill kunna välja skola och då måste det ju finnas skolor att välja mellan.
Peje Emilsson, ägare av Kunskapsskolan, har 1200 medarbetare och 13.000 elever i 36 skolor i Sverige. Kunskapsskolan bidra till mångfalden för såväl elever som lärare. Han skriver om detta på DN debatt idag. Dan Olofsson konstaterar i sin replik på DN debatt idag att ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) har visat i sin rapport att friskolor som är AB i större utsträckning än sk ”non-profit friskolor” etablerar sig i närheten av utanförskapsområden. Dvs påståendet att friskolor som är AB vill plocka ”lågt hängande frukter” i form av höginkomsttagarbarn inte stämmer. Han konstaterar också att ” I vårt gamla system hade individen mycket liten påverkan. Närhetsprincipen gjorde att man fick gå i en skola som följde bostadssegregeringen. Nu kan eleverna själva bryta detta mönster.”
I förra veckan skrev jag om den undersökning som Ipsos gjort åt oss. Den handlade om allmänhetens inställning till friskolor och skolval. Den visar att det bara är 11 procent som anser att utvecklingen i den svenska skolan går åt rätt håll, 55 procent anser att den går åt fel håll. På frågan vilket som är viktiga faktorer för att skolan ska utvecklas åt rätt håll så svarar de flesta saker som har med lärarrollen och det som händer i klassrummet att göra. 85 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna svarar så medan 15 procent svarar vinstförbud för friskolor. Allmänheten är uppenbarligen mer medveten om vad som krävs för att få skolan på rätt håll än Suhonen mfl.
Jag ser fram emot att läsa den första debattartikel från Suhonen och hans DN-debattförfattarkollegor som handlar om hur vi ska möta det verkliga hotet mot den svenska skolan, hur vi ska få fram de 84.000 nyutexaminerade lärare som enligt Skolverket behövs till 2019. Kan inte den utmaningen lösas så kan vi verkligen tala om ett rejält likvärdighetsproblem i den svenska skolan.
/