Det borde väl få den mest inbitne friskolemotståndare att i vart fall bli lite nyfiken på vad friskolorna gör som leder till dessa stora skillnader jfr med kommunala skolor. Om man inte bryr sig om det så riskerar verkligen många att bli förlorare.
Det är lätt att konstatera att det finns en oerhört stor skillnad när det gäller synen på orsaken till de fallande kunskapsresultaten mellan undertecknad och många fler och Suhonen/Svensson. Av deras replik på min replik på SvD idag framgår det att allt är friskolornas fel, och framförallt de vinstdrivande friskolornas fel. De kan inte visa något belägg för sitt påstående om orsakssambandet men hävdar ändå sin ståndpunkt. De erkänner motvilligt att IFAU har konstaterat att resultaten började falla innan friskolereformens införande, men vidhåller att allt är friskolornas fel. I deras värld spelar lärarnas och skolledningens inställning till resultatuppföljning, att ha höga förväntningar på alla barn oavsett bakgrund och ledarskapet i sig ingen roll.
Jag vill påminna om det som jag skrev om igår – den analys av resultaten i Pisa år 2003 och 2012 som Gabriel H Sahlgren och Nima Sanandaji gjort. I sin analys har de tagit hänsyn till en mängd olika bakgrundsfaktorer, mer noggrant än den analys som OECD gjort tidigare, och de kommer fram till att fristående skolors prestationer, jämfört med kommunala skolor, har ökat över tid. Bland de förklaringsfaktorer som de lyfter fram finns bättre skol-och studiemiljö, mer läxor samt mer läraraktivitet. Det är en avsevärd skillnad i resultaten. Elever i fristående skolor ligger drygt 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse. Detta när elever med samma bakgrund jämförs. Det borde väl få den mest inbitne friskolemotståndare att i vart fall bli lite nyfiken på vad friskolorna gör som leder till dessa stora skillnader jfr med kommunala skolor. Om man inte bryr sig om det så riskerar verkligen många att bli förlorare.
Friskolorna har idag presenterat en rapport som bygger på Skolverkets SALSA-statistik. Det är en statistik där man tar hänsyn till föräldrars utbildningsnivå, om eleven är nyinvandrad och fördelningen pojkar/flickor i skolan. Utifrån elevsammansättningen räknar Skolverket ut ett förväntat genomsnittligt meritvärde för varje enskild skola. Detta jämförs sedan med det faktiska genomsnittliga meritvärdet efter avslutad grundskola. Noll är således detsamma som en förväntad prestation.
Vi har tittat på de 50 skolor som ”överpresterat” under de senaste fem läsåren och de som underpresterat. Eftersom andelen friskoleelever är ca 14 procent i grundskolan så ger det en bild av hur fördelningen borde se ut. Men i verkligheten är den så här:
Lå 2014/15 – 36 av 51
2013/14 – 31 av 57
2012/13 – 26 av 53
2011/12 – 27 av 54
2010/11 – 26 av 61
Vi har också tittat på hur det ser ut i botten, de 50 som underpresterar. Där är dessvärre också friskolor överrepresenterade under senare år. En del av friskolorna är resursskolor, dvs för barn med särskilda behov. Detta framgår inte av Skolverkets statistik men vi har försökt att identifiera dem.
Att jämföra skolor på detta sätt ger givetvis inte hela sanningen men det ger en indikation om respektive skolas resultat. Därför är det bra att Skolverket nu tydligt presenterar denna statistik. Sverige kommer aldrig att kunna vända resultatutvecklingen om vi väljer Suhonen/Svensson vägen dvs att bara skylla allt på friskolorna och försöka stoppa dem. Fastnar vi i den debatten blir verkligen alla förlorare.
Det finns mycket som visar att det finns att lära av fristående skolor, och att fristående skolor också har att lära av kommunala skolor. Låt oss lära av de som presterar bra, de som lyfter enskilda elevers kunskapsnivå, oberoende av huvudmannaskap och oberoende av bakgrund. SALSA ger en intressant vägledning i det arbetet. Hur kommer det sig att vissa skolor överpresterar år ut och år in? Borde inte det var intressant att ta reda på – hur gör dom?