Om du är en friskoleelev i Västerås får du mindre pengar för din utbildning än din kompis i den kommunala skolan. Det är konsekvensen av att kommunen använder så kallade funktionshyror för sina skolor och på så sätt sänker ersättningen per elev till friskolor. Det skriver ”Ulla Hamilton i VLT 14 mars.
Friskolor utgör i dag en stor och viktig del av den svenska skolan. Runt 18 procent av alla elever går i en friskola.
I Västerås är siffran 27 procent. Det fria skolvalet har ett brett stöd hos allmänheten och friskolor är populära.
Sett till hela landet minskar andelen som når kunskapskraven i kommunala skolor, från 48 till 46 procent. I friskolor ökar andelen från 74 till 75 procent.
Oavsett om man utgår ifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund, så gäller samma mönster.
Kommunpolitiker sätter dock inte alltid den enskilda eleven först. Att de egna skolorna utsätts för konkurrens välkomnas inte.
Sedan 1990-talets början bygger finansieringen av friskolor på vad som kallas elevpeng. Baserat på kommunernas kostnad per elev för sin skolverksamhet ska en lika hög ersättning betalas för friskolors elever.
Detta gäller även lokalkostnaden som ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnad per barn eller elev, om det inte finns särskilda skäl.
Så långt är systemet tydligt. Men när det kommer till att räkna ut vad som ska anses vara kommunens kostnader, finns mycket utrymme för tolkning. När kommunen räknat klart blir det ofta till friskolornas nackdel.
Västerås kommun gör just detta. Kommunen har valt att tillämpa så kallade funktionshyror.
Genom att kommunen inte har krav på avkastning för sina skolfastigheter blir kostnaden lägre, vilket i sin tur sänker friskoleelevernas peng. Argumentet som anges är att det till skillnad från all övrig kommunal verksamhet inte finns någon marknad för just skolfastigheter.
Detta är ett tydligt exempel på hur kommunerna skapar orättvis behandling av elever. Friskolor har inget avkastningsfritt alternativ utan måste förstås betala vad en skollokal faktiskt kostar.
Kommunen däremot sätter en egen kostnad. För dem som går i den kommunala skolan blir det ingen skillnad. För en friskoleelev innebär det mindre pengar till lärare, läroböcker och annat.
Att det inte finns någon marknad för skolfastigheter stämmer dåligt med verkligheten. Flera friskolor hyr fastigheter på den privata marknaden och till med kommunens största egna grundskola har en privat fastighetsvärd.
Västerås kommun för elever, föräldrar och personal bakom ljuset. Kommunens agerande påverkar inte bara konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor utan också fastighetsmarknaden.
Internationella engelska skolan har överklagat kommunens beslut till förvaltningsrätten.
Vi hoppas Västerås kommun inser sitt misstag och redovisar kostnader för sina lokaler på ett konkurrensneutralt sätt. Att elever behandlas lika oavsett vilken skola de väljer, och får en rättvis peng, borde vara en självklarhet.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund