30 november 2015

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.

I förra veckan arrangerade regeringen en pressträff med Ylva Johansson och Gustav Fridolin. De presenterade åtgärder med anledning av de kraftiga flyktingströmmar som kommer till Sverige. Utbildningsministern konstaterade bl a att det är ytterst få skolor som tar emot asylsökande elever vilket gör att det blir en sned fördelning. Ministern konstaterade att 4 procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända. Han konstaterade också att många friskolor är förhindrade att ta emot asylsökande elever pga att det är kö till skolorna. Regeringen vill nu göra det möjligt för kommuner att placera elever utifrån andra principer än  närhetsprincipen och de vill gå Friskolornas riksförbund till mötes genom att titta på om man kan hitta en modell som gör det möjligt för de friskolor som har kö, men som trots detta vill ta emot asylsökande elever, kan få möjlighet att göra detta.

Nyhetsbrevet ”Statskoll.se” presenterade denna nyhet med följande rubrik ”Friskolor ovilliga att ta emot nyanlända”. En rubrik som ger ett helt felaktigt intryck av innehållet i presskonferensen eftersom utbildningsministern dels påpekar att det är oerhört får kommunala skolor som tar emot nyanlända, dels framhåller att han är glad över att de friskolor som har kö vill få möjlighet att ta emot asylsökande och att detta är en anledning till att regeringen gett en utredare detta uppdrag.

Efter påpekande till utgivaren av nyhetsbrevet Statskoll.se har nu nyhetsbrevets innehåll ändrat, och vi har fått en ursäkt. Rubriken lyder nu i stället enligt följande ”Var femte skola tar inte emot en enda nyanländ flykting”. Det är välkommet i sig men jag skulle inte tro  att de ca 6.000 prenumeranter som läste den förra versionen läser den korrigerade. I ingressen står det dessutom följande: ”En tredjedel av alla nyanlända barn tas emot av endast fyra procent av landets skolor. Var femte skola tar inte emot en enda nyanlända asylsökande. Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen. Friskolor med kö har på grund av nuvarande regelverk inte möjlighet att ta emot nyanlända. Det hindret vill regeringen undanröja.”

Uttrycket friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningens överensstämmelse med verkligheten kan lätt kontrolleras av den som lyssnar på pressträffen från torsdagen den 26 november, ca 10:50 in i videoinspelningen. Det är trist att åter igen behöva konstatera att det alltför ofta ges en felaktig bild av friskolor i media, trots korrigeringen finns slängen där.

Påståendet att utbildningsministern skulle ha sagt att ”Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen.”  avslöjar dessutom en djup okunnighet hos skribenten om hur verkligheten ser ut, en verklighet som ministern dock känner till. Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,