I själva verket är ju drivkraften för att erbjuda kvalitet mycket större för en friskola än för en kommunal skola.
Idag är det den 4 oktober, de fria företagsamhetens dag. Den 4 oktober 1983 genomfördes den största demonstrationen i Sveriges historia. 4 oktober-demonstrationen mot löntagarfonder samlade närmare 100.000 personer i Stockholm. Ett aldrig sinande demonstrationståg som gick från Humlegården till riksdagen. Företagare från hela landet reste till huvudstaden för att protestera mot den socialdemokratiska regeringens förslag om att införa löntagarfonder. Protester överlämnades till partiledarna.
Detta var en väldigt viktig dag för den fria företagsamheten i Sverige. Och det finns anledning att påminna om hur viktigt företagande och entreprenörskap är för Sverige. Löntagarfondshotet innebar att många ställde upp för den fria företagsamheten och insikten om vilken betydelse som entreprenörer och företag har för Sverige spreds. När jag lyssnar på den svenska debatten idag, inte minst den diskussion som pågår om det ska vara ”tillåtet att tjäna pengar på välfärdstjänster”, så finns det anledning att påminna om varför det är viktigt med företag och varför de måste få gå med vinst.
Det är uppenbart att den svenska offentliga sektorn har problem, det är brist på sjuksköterskor, brist på lärare, brist på förskollärare för att bara nämna några yrken. Den offentliga sektorn har problem med att attrahera medarbetare.
En stor andel av de friskolor som finns i Sverige är AB. Det är de av det enkla skälet att det är en väl känd och praktisk bolagsform. I debatten höjs det röster som hävdar att det inte är förenligt med kvalitet att det är bolag som har vinstintresse som driver skolor. Vinsten kommer alltid att gå före kvaliteten hävdar de. Alla som vet något om företagande och drivkrafter inser dock att om en friskola inte erbjuder kvalitet så kommer den inte att finnas kvar. I själva verket är ju drivkraften för att erbjuda kvalitet mycket större för en friskola än för en kommunal skola. Sedan kan vinst bli ett resultat av att god kvalitet attraherar många elever.
Det förvånar mig att det aldrig påpekas att om en friskola kan leverera såväl god kvalitet som vinst är det ett mått på produktivitetsskillnaden mellan den fristående skolan och den kommunala skolan, eftersom elevpengen ska vara densamma. Då borde sökarljuset snarare riktas mot den kommunala skolan än mot friskolan.
Företagande är ett risktagande, det gäller oavsett bransch. För att människor ska våga ta risker så måste det finnas en ”pay off”. Det gäller för att banker eller andra investerare ska erbjuda kapital, det gäller för att entreprenörer ska våga ta steget att starta ett företag. Under de dryga 20 år som det har varit möjligt att starta friskolor i Sverige har eldsjälar fått möjlighet att utveckla sina egna skolor, lärare har fått alternativa arbetsgivare, elever har fått möjlighet att välja, och inte minst välja bort, skola. Detta har lett till ett ökat fokus på kvalitet och resultat i skolan och det har medfört att privat kapital investerats i det svenska utbildningsväsendet på ett sätt som aldrig hade inträffat om inte friskolereformen genomförts.
Istället för att jaga dessa aktörer så borde politikerna vara tacksamma över den utveckling som detta har inneburit. Den effektivare användning av skattebetalarnas pengar som detta medfört.
Den svenska välfärden står inför stora utmaningar, antalet barn i förskoleåldern ökar, antalet äldre ökar, det finns stora investeringsbehov inom alla välfärdssektorer. Låt inte en inskränkt debatt om ”förfärliga vinstdrivande bolag”, som i själva verket bidrar till att utveckla vård, omsorg och skola, stoppa privata aktörers möjligheter att fortsätta att bidra.
Det finns de som tro att en lösning är att tillåta företag men då bara i form av sk svb-bolag. Detta är en bolagsform som tillkom 2005, av dåvarande s-regeringen. Svb betyder särskild vinstutdelningsbegränsning. Tanken är att detta ska vara bolag som bedriver verksamhet som primärt drivs i annat syfte än att ge aktieägarna vinst. Reglerna innebär att vinstutdelningen enbart får omfatta motsvarande statslåneräntan + en procentenhet. Resten ska återinvesteras i verksamheten.
Sedan bolagsformens införande har 89 bolag registrerats som svb-bolag, Drygt 10 av dessa har gått i konkurs och av dessa 89 är det 5 som är på skolområdet. Av dessa har tre ingen verksamhet, ett har gått i konkurs och ett har 20 anställda. Det är tydligt att detta inte är en attraktiv bolagsform. Det torde vara särskilt svårt att attrahera investerare med detta regelverk. Ändå framförs det nu röster för att detta ska vara den bolagsform som erbjuds för framtidens friskolor.
Den svenska debatten har en stor förmåga att framställa företag som något som bara vill ta och lura folk. Vänsterdebattörer hävdar att entreprenörer drivs av ett habegär och vill inget gott, de är bara ute efter att tjäna pengar. I själva verket är entreprenörer människor som ser ett behov, omsätter den till en företagsidé, lyckas övertyga andra om att det är en bra idé och att det är värt att investera i och därmed kan verksamheten erbjuda tex föräldrar en friskola med särskild inriktning. Om det inte är tillräckligt bra så står entreprenören risken. Det finns alltså mycket goda incitament för att skapa en vinn-vinn situation. Historien ger oss otaliga exempel på att detta fungerar och att det har bidragit stark till det svenska välfärdsamhällets utveckling.
Löntagarfondernas 4 oktober har döpts om till kanelbullens dag. Det känns lite konstigt men…Ät gärna en kanelbulle, tänkt på det företag som åstadkommit denna och tänk på att friskolor och skolvalet har inneburit att makten flyttats från politiker och byråkrater till familjer. En viktig reform som har förverkligats tack vare att det finns entreprenörer som tar risken och startar friskolor. De behövs, liksom andra företag på välfärdsområdet som kan bidra till att Sverige fortsätter att vara en konkurrenskraftig nation.
/