IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Klicka för att komma till rapporten (nytt fönster)

Ska vi ha lottning till alla skolor?

28 september 2023

På agendan för helgens centerstämma i Örebro står bl a frågan om lottning som urvalsgrund till friskolor. Idag gäller syskonförtur,

Krävs det kadaverdiciplin för att få ordning på en skola?

26 september 2023

Skolan är den vanligaste brottsplatsen för Sveriges unga. Vad behöver vi göra för att vända utvecklingen? Det handlade vårt frukostseminarium

Vesna Prekopic: Så behöver skolan jobba mot brott

20 september 2023

Skolan är den vanligaste brottsplatsen för Sveriges unga. Vad behöver vi göra för att vända utvecklingen? På onsdagsmorgonen den 20

SVT:s friskolekritiska vinkling sprack – men de körde ändå

19 september 2023

På tisdagen publicerade SVT Nyheter Småland ett nyhetsinslag om att Växjös kommunala skolor går back. Boven i dramat? Ja, enligt