IFAU har studerat effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Studien visar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Studien finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. IFAU hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.

Klicka för att komma till rapporten (nytt fönster)

Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2024

19 juni 2024

I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om

Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

17 juni 2024

Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Informationsträffar Almega

13 juni 2024

Den 13 juni höll vi tre webbinarier för de medlemmar som vill veta mer om vad ett medlemskap i Almega