19 juni 2024

      I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om detta tillsammans med länkar till lagstiftning, förarbeten och stöd, några av dessa har vi även med nedan.    

      Särskilda kvoten upphör att gälla

      Giltighetstiden för den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor har förlängts vid ett tillfälle, men den 30 juni upphör den att gälla. Konsekvensen blir att det inte längre blir möjligt att reservera platser för mottagande av nyanlända elever.

       

      Tilläggsbelopp – Nya tydligare regler

      Regeringen har beslutat om ändringar i skolförordningen och gymnasieförordningen med syftet att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert. Reglerna börjar gälla 1 juli och avser alla skolformer och fritidshemmet.

      Tilläggsbelopp avser ersättning för extraordinära stödåtgärder för elever samt ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning och elever som deltar i lovskola. I skolformsförordningarna förtydligas nu vad som avses med extraordinära stödåtgärder.

      Det handlar om stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för ett barns eller en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattningar och varaktighet särskilt beaktas.

      Enligt de nya bestämmelserna kan extraordinära stödåtgärder riktas till bland andra barn och elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro och kan exempelvis avse assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Med en helt anpassad lärmiljö avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.

      Nytt är också att det införs bestämmelser om att en enskild huvudman som ansöker om tilläggsbelopp ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp.

      Regeringen har gett Skolverket möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas vid en ansökan om tilläggsbelopp samt om bestämmandet av tilläggsbelopp. Några sådana har ännu inte kommit, men vi bevakar och återkommer om det.

      Här kan ni se de nya bestämmelserna i båda förordningarna:

      https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2024-04/SFS2024-220.pdf

      https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2024-04/SFS2024-219.pdf

       

      Nya regler om läroböcker och andra läromedel

      Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i syfte att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel. Ändringarna gäller för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. De börjar gälla 1 juli.

      I skollagens 1 kap. 3 § införs nya definitioner:

      • Lärobok definieras som tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter.
      • Läromedel definieras som helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.
      • Lärverktyg definieras som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

       

      I skollagen förtydligas också att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Därigenom betonas att lärverktygens främsta funktion är att stärka elevers kunskapsutveckling och vikten av att läromedel och övriga lärverktyg förhåller sig till aktuell kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan, läroplanen och till bestämmelser om mål för utbildningen i skollagen.

      För gymnasieskolan gäller oförändrat att en huvudman får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

      Regeringen har även beslutat om nya formuleringar i läroplanernas inledande delar om läroböcker, läromedel, lärverktyg och skolbibliotek. I läroplanernas avsnitt om Rektors ansvar görs också ett tillägg om rektorns ansvar för att erbjuda alla elever en strukturerad undervisning under lärares ledning, och för att alla lärare får tillgång till de lärarhandledningar som behövs.

      Följdändringar i skolpengsreglerna – vissa av kostnadsposterna

      Regeringen har också beslutat om ändringar i 14 kap. skolförordningen och 13. Kap. gymnasieförordningen avseende vilka kostnader som ska ingå i grundbeloppet. Även dessa börjar gälla den 1 juli.

      Kostnadsslaget lärverktyg ska avse kostnader för läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, kostnader för analoga och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och liknande kostnader. I kostnadsslaget för undervisning ska kostnader för personal till skolbibliotek ingå.

      På Skolverket finns länkar till samtliga ändringar här.

      Tidiga stödinsatser även i anpassade grundskolan 

      Från 1 juli gäller garantin för tidiga stödinsatser även för anpassade grundskolan. Garantin består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid. Det blir obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik både i årskurs 1 och 3 i anpassade grundskolan.

       

      Elever ges möjlighet att läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt

      Riksdagen och regeringen har beslutat om ändringar i skollagen och skolförordningen som syftar till att möjliggöra för elever i grundskolan att läsa på en högre nivå, och att ge elever i gymnasieskolan möjlighet att gå fram i snabbare studietakt. Ändringarna börjar gälla den 2 juli.

      Ändringarna innebär bland annat att en rektor för en grundskola får besluta att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Beslut om att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner ska anmälas till Skolinspektionen. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör dock beslutet att gälla.

      Om en elev deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen får huvudmannen besluta om andra lärotider för den eleven än de lärotider som regleras i 3 kapitlet 2-4 §§ skolförordningen.

      Ändringarna innebär också att möjligheten att bedriva riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan permanentas. Fram till nu har möjligheten bara funnits inom ramen för en försöksverksamhet.

      Fjärrundervisning ska få användas i ämnen som en elev i grundskolan som läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, oavsett om detta sker inom ramen för en ordinarie grundskoleutbildning eller inom ramen för en riksrekryterande spetsutbildning, och oavsett om något av de nuvarande kraven för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllt.

      Även skollagens bestämmelser om entreprenad ändras på så sätt att uppgifter inom grundskolan som avser undervisning i en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan får överlämnas på entreprenad till en huvudman för grundskola, en huvudman för gymnasieskola. Det gäller dock bara om undervisningen i kursen bedrivs av lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § skollagen. Om uppgifter som avser undervisning i en gymnasiekurs överlämnas på entreprenad får även uppgifter som avser fjärrundervisning i kursen överlämnas till samma huvudman på entreprenad.

      När det gäller de riksrekryterande spetsutbildningarna i grundskolan som nu kommer att regleras i skollagen får alla uppgifter i en sådan spetsutbildning överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom grundskolan, utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där undervisningen fördjupas eller breddas eller i kurser som läses enligt gymnasieskolans ämnesplaner.

      Vissa ytterligare regeländringar görs också för grundskolan, exempelvis kring betygssättning i de fall elever läser gymnasiekurser.

      För gymnasieskolan införs en ändring i skollagen som innebär att huvudmannen får besluta att en enskild elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. En elev som genomför utbildningen på kortare tid har fortfarande rätt till den garanterade undervisningstiden.

      Här kan man se vilka regler som ändrats:

      https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2024-05/SFS2024-410.pdf

      https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2024-05/SFS2024-413.pdf

       

      Urvalsregler för fristående resursskolor

      Som vi förra året informerade om ändrades lagstiftningen gällande resursskolor. Ändringar som trädde i kraft 1 juli 2023, varav vissa också började tillämpas förra året. Det som nu sker är att urvalsreglerna för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024. Urvalsregeln innebär att om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

      Skolverket har frågor och svar om resursskolor https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/resursskolor

       

      Elevens val tas bort och undervisningstid omfördelas till andra ämnen

      Som vi tidigare också informerat om tas Elevens val bort i grundskolan. Syftet är att undervisningstid ska frigöras till andra ämnen. I anpassade grundskolan togs elevens val bort den 2 juli 2023. Det utrymme i timplanen som frigörs omfördelas till framför allt samhälls- och naturorienterande ämnen, men även till vissa praktisk-estetiska ämnen. I grundskolan utökas undervisningstiden bland annat med 95 timmar i SO-ämnena, 50 timmar i NO-ämnena och med 10 timmar i ämnet musik.

      Regeringen har även beslutat att elever ska kunna erbjudas undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för skolans val, och att undervisningstiden i språkval inte ska få minskas vid skolans val. Fram till att elevens val nu tas bort har huvudmannen haft möjlighet att erbjuda undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för elevens val.

      Antalet avsatta timmar för skolans val är oförändrat, vilket innebär att det även fortsättningsvis finns möjlighet för skolor som erbjuder en profilinriktning att omfördela tid till profilämnena inom ramen för skolans val.

      Ändringarna träder i kraft den 1 juli och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

      Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

      17 juni 2024

      Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll

      Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

      17 juni 2024

      Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

      Informationsträffar Almega

      13 juni 2024

      Den 13 juni höll vi tre webbinarier för de medlemmar som vill veta mer om vad ett medlemskap i Almega

      Varför måste skolor stängas?

      11 juni 2024

      Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det