Det är föräldrar och elever som sitter på den.
På torsdagen gjorde Magdalena Andersson (S) ett utspel där partiet krävde etableringsstopp för nya skolor som är koncerndrivna. ”Vi tycker att svenska folket ska bestämma över den svenska skolan, inte stora skolkoncerner som har vinstintresset som främsta drivkraft”, säger Magdalena Andersson.
Ett mycket intressant, och avslöjande konstaterande. Vad händer med valfriheten i det resonemanget? I den värld som hon målar upp handlar allt om huruvida det är politiken eller friskolekoncernerna som bestämmer.
Men så ser inte verkligheten ut. Verkligheten, Magdalena Andersson, är att det är individer som väljer friskolor. De väljer friskolor som är AB, lärarägda, stiftelser – kort sagt friskolor som har olika ägare och ägarstrukturer. Siffrorna är tydliga – allt fler elever har valt friskolor sedan reformen infördes. Före friskolereformen var det under en procent av grundskoleeleverna som gick i friskolor. Då hade många terminsavgift och de 77 skolorna fanns framförallt i storstadsregionerna. Mindre bemedlade familjer hade ingen möjlighet att välja.
I dag är det 417 000 barn och elever som valt fristående för-, grund- och gymnasieskolor. Och hundratusentals står i kö för att få en plats i en friskola. En oerhörd utveckling som jag kan förstå oroar och irriterar politiker som vill styra människors vardag. Visst kan man välja att se på denna utveckling som (S) gör. Att problemet är friskolorna och framförallt koncernerna. Men man kan också välja att se på den och fundera på vad som är orsaken till att så många väljer bort kommunkoncernernas skolor. För kommunerna är ju faktiskt skolkoncerner de också. Och många av dessa skolor håller ärligt talat inte måttet.
Det Magdalena Andersson säger med sitt utspel är att de hundratusentals som står i kö till friskolor kan glömma att de får en friskoleplats om (S) får bestämma. För hon vill stoppa den möjligheten. Redan i dag är det nämligen mycket svårt för små friskoleaktörer att etablera sig, det framgår tydligt av Skolinspektionens statistik. 82 procent av ansökningarna (av totalt 34) om att starta en ny skola kom från redan etablerade skolhuvudmän. Stoppas de större så blir det inga nya platser. Så talar maktpolitikern. Individens preferenser tas det ingen hänsyn till.
Är det inte hög tid att fundera på varför allt fler uppenbarligen tycker att kommunala skolor inte är ett alternativ. För elever och föräldrar har nämligen makten att välja en friskola.
Så en uppmaning till landets elever och föräldrar – låt er inte luras av retoriken. Det är er makt som de vill åt.