En frisk fläkt i debatten om Sveriges betygssystem! Så var vi nog många som kände när Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, klev in i diskussionen i veckan på DN Debatt. Hans viktigaste poäng var att förtroendet för det svenska betygssystemet är så pass skadat att han och hans kollegor inte längre kan lita på att de mest kvalificerade eleverna kommer in på Handels eftertraktade utbildningar. Det är allvarligt och det finns goda skäl att lyssna noga när Handelshögskolan överväger att ha särskilda intagningsprov för en större andel elever.
Att det svenska betygssystemet är fullt av brister är ingen nyhet för någon. Tvärtom är det mycket väldokumenterat vid det här laget. 2018 var det en omfattande debatt, startad i P1:s Studio 1, om kunskapskriterierna. Det verkar många ha glömt bort.
Nyligen har både Skolverket och Riksrevisionen underkänt systemet och slagit fast att det inte går att nå ökad likvärdighet i betygssättningen nationellt utan att först ändra systemet.
Självfallet ska alla huvudmän och skolor göra vad de kan för att så långt det går säkerställa att de betyg som sätts är rättvisa, men det kommer inte att hjälpa på riksplanet. Detta konstaterar bland annat betygsexperten Per Måhl i denna intervju.
Betyget C kan fortfarande betyda helt olika saker på olika skolor. Den relativa betygssättningen, som innebär att det är olika svårt att få bra betyg på olika skolor beroende på elevgruppens samlade kunskapsnivå, är det stora bekymret i dagens system enligt Skolverket.
Lars Strannegård, som också deltog i ett samtal med undertecknad och skolminister Lotta Edholm (L) i StudioEtt , beskriver på ett utmärkt sätt vilka konsekvenserna kan bli när tilliten till betygen inte längre finns. Det är också befriande att höra hur Strannegård talar klarspråk om systemfelen och vi kan bara hoppas att ansvariga politiker lyssnar.
Debatten om betygen har länge präglats av polarisering och har alldeles för ofta reducerats till att handla om ”glädjebetyg i friskolor”. Det har etablerats ett narrativ om att friskolor använder höga betyg som marknadsföring och att lärare i friskolor därmed tar sin myndighetsutövning lite mindre seriöst. Och visst finns det friskolor med omotiverat höga avvikelser mellan nationella prov och kursbetyg, men det finns också kommunala skolor och hela kommuner med stora avvikelser uppåt. Att detta skulle bero på att lärare i både fristående och kommunala skolor medvetet sätter fel betyg för att ”locka elever på skolmarknaden” är att underskatta både problemets dignitet och lärares integritet.
Om vi vill öka tilliten till betygen måste frågan hanteras seriöst. Det finns skolor som inte jobbar tillräckligt bra med de här frågorna. Även om skolministerns hot om att stänga skolor som missbrukar skolsystemet är ett naturligt sista steg i en eskaleringstrappa vore det mycket mer ändamålsenligt att gå till botten med själva problemet i betygssystemet.
Om vi ska kunna kvalitetssäkra betygssystemet och få ett betygssystem att lita på, som våra högskolor och universitet kan känna sig trygga med, måste styrande politiker agera. Kommuner och fristående huvudmän ska naturligtvis göra vad de kan för att ge elever de betyg de förtjänar, men utan att förändra systemet, som är grunden till problemet, kommer det aldrig att vara tillräckligt.