14 februari 2023

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Fredagen den 10 februari ägnade vi dagen åt en intern workshop kring vad som är kvalitet i skolan. Vi hade förmånen att lyssna till några av landets ledande personer inom området kvalitet och förbättringsarbete. De talade om olika perspektiv på kvalitet. Det är lätt att säga att kvalitet är viktigt. Begreppet används ofta när det gäller skolan – men vad innebär kvalitet i skolan? Behovet av att definiera det blir mycket tydligt när man läser Tidö-avtalet. Där återfinns bland andra följande punkter:

  1. Kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. (Var går gränsen för en kvalitetsbrist? Hur definieras det? Borde väl gälla oavsett huvudmannaskap?)
  2. Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. (Utifrån vilken nivå till vad?)
  3. Utdelningsbegränsningar vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer. (Var går gränsen och hur definieras kvalitetsbrister, vad är transparenta kvalitetsnormer?)

Det kursiva inom parentes här ovan är mina kommentarer.

Branschen vill givetvis bidra till att det äntligen blir en ordentlig diskussion om kvalitet i skolan och till att det tas fram tydliga definitioner av vad som menas med kvalitet. En eller flera tydliga nationella definitioner av vad som anses vara kvalitet i skolan är viktigt för alla som är verksamma i skolans värld, oavsett huvudman.

Våra medlemmar jobbar givetvis med kvalitetskrav i den egna verksamheten. Skolinspektionen har vid flera tillfällen lyft fram att friskolor har ett bra systematiskt kvalitetsarbete. Men det vi talar om utifrån Tidö-avtalet är något annat. Det är vilka nationella kvalitetskrav som ska ställas på skolan. Och vilken nivå är inte acceptabel?

Vi påbörjade vårt interna arbete kring detta i och med vår interna workshop.
Sverige har många duktiga människor som jobbar med kvalitetsfrågor. Därför är det konstigt att skolan saknar tydliga definitioner av vad som menas med kvalitet.

En av de experter som vi lyssnade till på workshopen var Lars Sörqvist. Han berättade att han i somras, inför valet, skrev ihop en text som han skickade till alla riksdagsledamöter. Hans ambition var att ge input till alla dessa personer kring en fråga som är oerhört viktig för Sveriges konkurrenskraft och framtid, kvalitet i välfärden. Jag länkar till hans blogginlägg om skriften här.

Hans budskap, och även de andras budskap, är att kvalitetsarbete har två huvudfunktioner, att säkra och att utveckla kvalitet.

  • Kvalitetssäkring syftar till att säkerställa att en viss lägsta nivå levereras samt att fel, avvikelser och brister inte uppstår. I en offentlig verksamhet har kvalitetssäkring även stor betydelse för att ett rättssäkert samhälle ska uppnås.

 

  • Kvalitetsutveckling syftar till att ständigt förbättra verksamhetens förmåga att på bästa sätt möta behov och förväntningar med minsta möjliga resursinsats. Avsikten är att leverera allt bättre kvalitet till en allt lägre kostnad, så att medborgarna ska erhålla största möjliga värde för sina skattepengar.

 

Båda dessa delar är grundläggande för skolan. Det handlar om tydliga kvalitetskrav från ytterst riksdagen, och det handlar om verksamheternas möjligheter till ständiga förbättringar.

Vår gemensamma utmaning är större än att bara handla om friskolor. Den handlar om att – inom ramen för dessa två begrepp – skapa förutsättningar för att svensk skola ska kunna utvecklas i takt med omvärldens behov och det handlar om att riksdagen ska vara tydlig med vad den förväntar sig i form av minst lägsta kvalitetsnivå. Då kan vi får en skola som säkerställer att alla elever, oavsett bakgrund och oavsett huvudman, får en skolgång som ger bästa möjliga start på vuxenlivet och minskar utanförskapet. En skola som bidrar till att höja vårt lands konkurrenskraft och lyfta individer.

Ett viktigt arbete som vi gärna deltar i.

/

 

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.

Friskolor höjer andelen behöriga lärare

04 april 2024

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Det skriver Skolverket idag. De har

Mobbing oacceptabelt på IES Borås

22 mars 2024

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för ungdomar. Detta faktum är svårt att ta in och det är än mer obegripligt

Friskolor lyfter svenska kunskapsresultat

20 mars 2024

Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men