20 oktober 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Fredagen den 14 oktober presenterades det sk Tidö-avtalet. Ett omfattande dokument som gav information om vad som komma skall, inte minst på skolområdet. Tisdagen den 18 oktober fick vi dessutom veta vem som ska ta ansvar för att genomföra det som ska ske på skolans områden. Det känns bra att det är en person som har erfarenhet från att vara såväl kommunal som fristående skolhuvudman. Lotta Edholm har en gedigen politisk erfarenhet och dessutom kan hon skolfrågor. Det är viktigt. Jag såg en intervju med henne där hon just underströk vikten av att ha individens/elevens perspektiv i sitt arbete. Ett välkommet perspektivskifte i förhållande till den tidigare regeringens som mer talade om eleven som en bricka i ett politiskt ingenjörspuzzel. Jag har noterat kritiken mot utnämningen av Lotta Edholm för hennes styrelsepost och ägande i ett friskoleföretag. Hennes bakgrund som skolhuvudman för kommunala skolor är det ingen som kritiserar. Än mindre är det någon som har kritiserat det faktum att det i den nyss avgångna regeringen fanns tre fd fackföreningsordföranden.

Ett citat från Anna Skarhed, ordförande i Karensnämnden, i dagen DN kan kanske vara på sin plats: ”[Lina Axelsson Kihlblom] hade en tydligt friskolekritisk profil. På samma sätt kan man gissa att den här regeringen vill ha en skolminister som värnar om friskolornas varande.”

Detta apropå nyutnämnda skolministern Lotta Edholm (L).

 

Tidö-avtalet sätter upp viktiga målsättningar för den nya regeringens arbete på utbildningsområdet:

• Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram

• Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan

• Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister

• Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren

• Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet

Förslagen i projektet ska syfta till att minska administrativ börda och onödig byråkrati.

Det är ett välkommet fokus på kunskapsresultaten och vikten av studiero i skolan efter en valrörelse där skolministern i princip bara fokuserade på att på olika sätt underminera tilltron till friskolebranschen. Kontrasten blir stor. Den nya majoritetens tydliga markering om valfriheten och mångfalden på skolområdet är viktig. Införandet av ett obligatoriskt skolval innebär också att alla kommer att få kunskap om att man kan välja skola i Sverige och det understryker också vikten av att det finns information om olika skolor så att landets elever och barnfamiljer får en bra informationsgrund för att välja skola. Vi ser också goda förutsättningar för att få till stånd ett samordnat skolval. En fråga som vi från förbundets sida har tagit upp vid flera tillfällen, såväl på tex frukostmöten som på våra årskonferenser. Redan idag finns det en modell som Mitt skolval jobbar med och som testas i flera kommuner runt om i landet.

Friskolornas riksförbund har länge påpekat att betygssystemet måste kvalitetssäkras. Även den frågan tas upp i Tidö-avtalet. Vi noterar också kvalitetsfrågan lyfts fram och jag vill understryka att vi från förbundets sida ser fram emot att få bidra i arbetet med att definiera vad som menas med kvalitet i skolan. För här behövs en definition.

Ett område som dock bekymrar är frågan om skolpeng. I en debattartikel i DN  i somras underströk jag vikten av att det tillsätts en opartisk utredning baserat på det resultat som Riksrevisionens skolpengsrapport visat. De konstaterade att det finns brister när det gäller transparens och beräkningen av skolpengen. De visade också att det finns många olika sätt för kommunerna att beräkna lokalkostnaderna. Skolpengen är en oerhört väsentlig fråga för hela friskolereformen och valfriheten. Därför är det viktigt att göra en ordentlig analys av om det verkligen är så att friskolorna är överkompenserade – som den sk Likvärdighetsutredningen menar – eller om det i själva verkat är så att de är underkompenserade – som skolforskaren Gabriel H Sahlgren menar. Hur regeringen tänker hantera denna fråga är något oklart i skrivande stund.

Ett flertal av punkterna på skolområdet i Tidö-avtalet berör alla skolor – oavsett huvudmannaskap. Det handlar om åtgärder för att lösa lärarbristen, genomförandet av oanmälda skolinspektioner, förtydliganden av vilka mandat som skolledare och lärare har i sitt arbete, tydlighet kring att karriärlärarreformen ska vara kvar och att det ska finnas stöd för elever som har det tufft och spetsklasser för elever som har lätt för sig.

Vi välkomnar också insikten om att ett införande av offentlighetsprincipen skulle vara en oproportionerlig åtgärd för det stora flertalet friskolor, som ju är små verksamheter. Vi har länge påpekat att behovet av information kan lösas genom att det skrivs in i lagstiftningen vilken typ av information som ska vara offentlig. Vi bidrar gärna  med att definiera vad det skulle kunna vara.

Friskolornas riksförbund och våra medlemmar vill medverka till att utveckla svensk skola. Den har en hel del utmaningar. Många elever lämnar skolan utan behörighet till gymnasiet. Ett faktum som vi tillsammans borde kunna ändra på. Men då krävs det fokus på rätt saker såsom kunskapsuppdraget, att ha ett system som snabbt fångar upp elever som riskerar att halka efter, ett ledarskap i skolan som gör att det blir en attraktiv arbetsplats och att läraryrket åter blir ett eftertraktat yrke.

Med en ny regering på plats och ett Tidö-avtal på plats som anger färdriktningen (även om vi har synpunkter på en del saker som saknas och på några som är med som vi har synpunkter på i sak) så ser framtiden an med tillförsikt och sätter fokus på arbetet med att utveckla svensk skola, oavsett huvudmannaskap.

Och med detta hälsar vi också den nya skolministern välkommen till jobbet.

/

 

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de