Det relativa betygssystemet var inte likvärdigt och även då fanns det betygsinflation

Jag har nyligen intervjuat Per Måhl, betygsexpert, lärare mm. Han har ett intressant perspektiv på den svenska betygsdebatten. Det hävdas ofta i debatten att det relativa betygssystemet inte hade några glädjebetyg och att det var mer likvärdigt. Det stämmer inte alls enligt Per Måhl. Han skrev en debattartikel om detta i SvD i våras.

Han menar också att det svenska betygssystemet fokuserar alldeles för mycket på betyg som urvalskriterium. Han för också ett intressant resonemang när det gäller förhållandet mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget och hur man ska tolka det faktum att ett slutbetyg är högre än resultatet på det nationella proven. Är det helt säkert att det beror på att lärarna sätter glädjebetyg?

Han för också ett intressant resonemang om vad som är ett likvärdigt betygssystem. Ska det bygga på statistik eller ska det baseras på en likvärdig bedömning i lärarkåren av vad som krävs för att få ett visst betyg utifrån en gemensam kunskapssyn?

Han kommenterar även förslaget om att ta bort behörighetskraven till gymnasieskolan. Han påpekar att var fjärde elev inte klarar av gymnasieskolan. Det har sin grund i att man helt enkelt inte har tillräckliga kunskaper. Att ta bort behörighetskraven för gymnasiet löser ju inte alla problemet med bristande kunskaper, det riskerar tvärtom att förvärra situationen enligt Per Måhl.

Vi talar också om ett system med value add – dvs en skolas förmåga att höja elevernas kunskapsnivå utifrån de kunskaper som eleven hade när hen började skolan.

Se hela intervjun här

eller lyssna på podden här

 

Nyfiken på IFN:s modell för value add? Läs mer här

 

/

 

 

 

Författare

Prenumerera på bloggen