Valrörelsen 2022 är över och på onsdagskvällen meddelade Magdalena Andersson att hon kommer att avgå som statsminister. Valresultatet var då klart och med tre mandats övervikt för ”Ulf Kristerssons sida” så har väljarna sagt sitt. Den socialdemokratiska regeringen avgår. Det är inte svårt att gissa att detta besked har ingett förtröstan inför framtiden hos många i friskolebranschen. Den friskolelärare i Uppsala som oroligt ställde frågan till statsministern om hon kan ge besked om framtidsutsikterna för hans arbetsgivare, som inte fick ett ordentligt besked, kan nu förhoppningsvis känna sig något lugnare.
Vi som har tvingats att följa valrörelsen specifikt på skolområdet kan konstatera att hans fråga var mycket befogad. För den enorma anti-friskolekanonad som socialdemokraterna har ägnat sig åt under valrörelsen har varit rätt förfärlig ärligt talat. Fakta har lyst med sin frånvaro. Och jag undrar om Sverige någonsin tidigare har varit med om att regeringsföreträdare har drivit på debatten med en sådan hätskhet mot ägare och alla de som varje dag gör ett viktigt jobb i en bransch, i detta fall friskolebranschen. En ohejdad ihopblandning av rörelseresultat, vinst, överskott och vinstutdelning från ministrars sida, personer som borde inse skillnaden mellan dessa begrepp. Det har varit sorgligt att följa. Men trots dessa kanonader mot friskolorna så fortsätter elevantalet att öka, köerna växer och det öppnades många nya skolor när höstterminen startade. Människor vill nämligen välja skola, och de gör det i en allt högre utsträckning.
Friskolebranschen växer som sagt var. Det sker genom att allt fler väljer en friskola. Det regelverk som infördes i och med Ägar- och ledningsprövningen innebär att det blivit tuffare att få ett tillstånd att starta en friskola. Vi varnade för att detta skulle bli följden när riksdagen fattade beslutet. Vi sa också att detta riskerar att drabba framförallt de små verksamheterna. Vi ser nu att det vi befarade har inträffat. Idéburna skolors riksförbund har påpekat detta i flera debattartiklar nyligen och valt att efterfråga en ”gräddfil” för deras medlemmar då de driver non-profitverksamhet. Jag beklagar att de försöker splittra friskolebranschen på detta sätt. Vi har inget att vinna på detta. Bland våra medlemmar finns det många hundra små friskolor som är AB. De är inte vinstfixerade, om något är de kunskapsfixerade och elevfixerade. De brinner för sin verksamhet. Läget gör att det tvärtom finns mycket större skäl till att kroka arm för att hitta vägar så att det faktiskt blir möjligt för små aktörer att kunna starta friskolor. Vi har även samsyn med Idéburna när det gäller vikten av att det finns möjlighet för friskolor att utveckla sin verksamhet. Det är så innovationer uppstår i verksamheter. Innovationer som kan bidra till att svensk skola som helhet utvecklas. För att detta ska vara möjligt får inte regelverket som styr skolorna vara för begränsade. Det är viktigt att skilja på HUR man gör saker och VAD som ska åstadkommas. Vägen till målet kan skilja sig beroende på de förutsättningar som finns när det gäller tex elevsammansättning.
Under valrörelsen har jag besökt flera medlemmar. Det har varit mycket givande. Besöken visar också vilken bredd som finns inom en och samma huvudman. Internationella Engelska skolan I Eskilstuna, med 80 procent elever med utländsk bakgrund, och IES i Kungsbacka, med visserligen 5 elever från Ukraina, men en betydligt större andel elever med enbart svensk bakgrund har ju helt olika förutsättningar. Men de har en gemensam verksamhetsmodell, en idégrund som de står på. Studiero, tvåspråkigheten i form av engelska och svenska, stort fokus på kunskaper och uppföljning av elevernas kunskapsnivåer och den gemsamma kultur som detta skapar IES skolor gör att det finns en tillhörighet och trygghet oavsett var skolan är belägen.
Valrörelsen är över. Sverige kommer att få en ny regering och en ny utbildningsminister. Det finns en hel del att göra när det gäller att höja svensk skolas resultat. Vi har också pekat på problem i dagens friskolesystem som bör åtgärdas. Betygssystemet behöver kvalitetssäkras. Men låt oss nu kroka arm för att göra dessa förbättringar tillsammans. Se friskolebranschen som en tillgång i detta arbete. Och till slut en uppmaning till alla politiker, nyvalda såväl som omvalda. Passa på att skaffa dig en egen uppfattning om hur en friskola fungerar genom att besöka dem. Jag är övertygad om att deras dörr står öppen och välkomnande för de som är intresserade.
/