06 september 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

GPS:en i bilen leder mig till den angivna slutdestinationen. Jag hamnar mitt framför en klassisk, svensk skola. Stramt vacker sekelskiftesbyggnad med vitgula stenfasader med tegelbågar över fönstren, burspråk och välvda entrétak över portarna. Hela byggnaden är dock en byggarbetsplats. Och området är inte alls som jag föreställt mig.

Jag skulle till Internationella Engelska skolan i Eskilstuna i fredags. Det hävdas  ofta i debatten att friskolor bara etablerar sig i välbärgade områden och väljer bort elever med socioekonomisk bakgrund som kräver större insatser från skolans sida.

Därför var jag nyfiken på Internationella engelska skolan i Eskilstuna, som ligger i Fröslunda, ett så kallat utanförskapsområde som tidvis figurerat i media under nattsvarta rubriker. Så sent som i slutet på augusti rånades en person mitt på dagen på flera tusen kronor. För några veckor sedan sköts det i området.

Kan det verkligen vara rätt skola? Det visar sig att den gamla adressen, som GPS:en går efter, är utrymd. Jag får åka vidare från centrala Eskilstuna till Fröslunda. Tur att jag var ute i god tid!

Här ligger Internationella Engelska skolan (IES). Och missen med GPS:en känns lite symbolladdat eftersom Fröslunda är ett område i radioskugga, förutom när det händer tråkigheter.

Men IES Eskilstuna backar inte för utmaningar. De tar Fröslunda, dess invånare och inte minst barnen på allra största allvar. I både nöd och lust.

– Vi var med på somaliska dagen här i Fröslunda i år. Det var fantastiskt. Det är ett sätt för oss att skapa relationer till föräldrarna utanför skolan så att vi blir lite mindre främmande för dem, säger IES Eskilstunas rektor Damian Brunker, när jag väl tagit mig fram till rätt skola i rätt område.

I skolan kommer 80 procent av eleverna från hem där det inte talas svenska. Minst elva språk förekommer bland eleverna: somaliska och arabiska är några av de största. När skolan var kommunal färdades resultaten i brant utförsbacke. Fröslundaskolan var i kris, liksom hela området. Kommunpolitikerna insåg att de behövde göra något drastiskt. Och lösningen blev att tillsammans med IES göra en satsning som började i skolan, med sikte på att steg för steg lyfta hela Fröslunda.

– När jag kom till skolan kunde jag skrapa klotter från bänkarna med naglar, så tjockt var det. Det fanns krossade fönsterrutor och skräp överallt. På skolgården hängde under eftermiddagarna och kvällarna knarkhandlare och andra obehöriga. När jag kom förbi en tidig kväll räknade jag till ett 80-tal personer som bara hängde här, säger Damian Brunker.

Den nytillträdde rektorn, tidigare utbildningschef på hela IES-koncernen innan längtan tillbaka till ”frontlinjen” drev honom till Fröslunda, kavlade upp ärmarna, skrapade bort klottret, städade upp skräpet, bytte ut de krossade rutorna och konfronterade gängen som härjade på gården efter att skolklockorna ringt hem eleverna.

– Men idag accepteras skolan och dess rektor i slips och kavaj. Skolan är fredad, för gängen inser vad vi gör för barnen, säger Damian.

Vad gör då IES för de 1184 eleverna i Fröslunda? Konceptet är det samma som på övriga skolor: höga akademiska krav, klädkod, tuggummiförbud, ordning, studiero och respekt för varandra. Eleverna ställer sig upp när läraren kommer in i klassrummet. Men man får också en riktig galakväll när det är skolavslutning, parader med säckpipor och storslagen show.

Och så får man göra egen ”gangsterrap”. Är det verkligen lämpligt i ett området som Fröslunda? kanske någon undrar.

– Jag gillar faktiskt rap så jag inledde ett samarbete med några lokala stjärnor: Martir Aliu, Om4R och N1tton. De fick hjälpa våra elever att producera egen musik. Mitt krav var att budskapet måste vara att ”crime doesn’t pay”, säger rektor Damian Brunker.

Men ändå. Gangsterrap låter inte som Internationella engelska skolan?

– Det var några lärare som tyckte att det kändes konstigt, men när de fick se och höra vad eleverna åstadkommit var det bara glada miner, säger Damian med ett brett leende över läpparna.

Stämningen när jag rör mig genom korridorerna och tittar in i klassrummen med rektor Damian i spetsen känns hjärtlig och intim. Damian hälsar glatt med namn på varenda elev som möter oss. När han ser något skräp ligga på marken plockar han upp det och för det med bestämd hand mot närmaste papperskorg. Det är uppenbart att det finns en harmonisk atmosfär i skolan,  ett omtänksamt och respektfullt förhållningssätt mellan lärare och elever och alla har en ”sense of belonging” här.

Och politikerna i Eskilstuna?  Den socialdemokratiske kommunstyrelseordföranden Jimmy Jansson deltar gärna i aktiviteter tillsammans med IES. Och ja, de är helnöjda med utfallet och samarbetar nu med IES om att anlägga en stor park i anslutning till skolan. Med smarta investeringar i skola och närmiljö hoppas man att hela området ska lyfta.

– Vi levererade en lösning som de inte kan leverera själva. Och de vet det, säger Damian Brunker.

Inte bara eleverna utan också lärarna på IES är delar av ett stort integrationsprojekt om man så vill. Medarbetarna  kommer från bland annat Australien, Sydafrika, Kanada, Litauen, England och USA.

Men lika lite som Damian kan förstå att hans elever av vissa politiker och debattörer beskrivs som problem och inte möjligheter förstår han kritiken som ofta förekommer i debatten mot att skolor som IES tar in lärare från andra länder än Sverige.

Han konstaterar att Sverige har lärarbrist. Här saknas också standarder inom lärarutbildningen som tex i UK, Kanada, Australien.

– I de länderna har man nationella standarder. Den svenska lärarutbildningen är mycket isolerad i internationell mening. IES lärare håller mycket hög kvalitet.

Besöket på IES i Eskilstuna var mycket stimulerande. Jag rekommenderar alla som vill få sina fördomar om IES och friskolor att besöka skolan i Fröslunda. Det som sker där varje dag är ett lysande exempel på integration. Och ett lysande exempel på vilken betydelse det har att skolan har höga förväntningar på alla elever – oavsett bakgrund.

 

Se min intervju med Damian och hur de jobbar på skolan. Det är inte svårt att förstå att kön till skolan är lång. Föräldrar inser vikten av en skola som fokuserar på kunskap, på studiero och ser möjligheter i att få alla elever, oavsett bakgrund, att växa.

 

 

Nej, Magdalena Andersson, koncernerna har inte makten

19 april 2024

Det är föräldrar och elever som sitter på den. På torsdagen gjorde Magdalena Andersson (S) ett utspel där partiet krävde

Nu kommer ett förslag om Insynslag

17 april 2024

Imorgon torsdag ska enligt uppgift i media, utredaren Ulrika Geijer överlämna Slutbetänkande av Skolinformationsutredningen till skolminister Lotta Edholm. Utredningen har

Vi anmäler Göteborgs kommun till Skolinspektionen

16 april 2024

Jag har tidigare skrivit om det uppseendeväckande beslut som Grundskolenämnden i Göteborg tog i slutet av mars 2024. Ett beslut

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.