13 juni 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

I förra veckan hade Dagens Nyheter en uppmärksammad nyhet om en gymnasieskola i Trollhättan – friskola – där de hävdade att ”Det är en skolkedja som utbildar elever i naturbruk med bland annat hästhållning på schemat – men utan att ha stall och hästar på skolan. Ändå får skolorna mer än dubbelt så hög ersättning som en vanlig skola just för att det kostar så mycket att ha djur.”

En  nyhet som har fått stor uppmärksamhet – men är den sann?

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) var omedelbart ute och fördömde. På DNs förfrågan om kommentar så svarade hon ”Även om jag inte längre blir särskilt förvånad, så blir jag fortfarande jätteförbannad när sådana här saker kommer fram”. Frågan är om hon är lika förbannad idag när det visar sig att hon har uttalat sig utifrån felaktiga förutsättningar.

Den journalist som har skrivit artikeln har för övrig nyligen kommit ut med en bok med titeln ”Svensk skola AB”. Dess innehåll presenteras på följande sätt av Akademibokhandeln; ”För trettio år sedan införde Sverige ett världsunikt system som tillåter aktiebolag att äga skolor och ta ut obegränsat med vinst från skattemedel. Det har lett till att skolor gör vad de kan för att locka högpresterande elever som är billiga att undervisa. Pengarna hamnar inte sällan i miljardbolag, registrerade i skatteparadis. Svensk skola AB är ett djuplodande reportage om elever som skickas på marknadsföringskurs för att lära sig sälja in skolan, om hur kölistor manipuleras för att ge »rätt« elever företräde, och om hur betygen har blivit ett konkurrensmedel i stället för just ett betyg. Hur påverkar den nya skolan eleverna? Och vad gör den med vårt samhälle? Peter Letmark är journalist på Dagens Nyheter, där han bevakar bland annat skolfrågor.”

Är det någon som tror att Peter Letmark är en opartisk journalist när det gäller friskolefrågor?

Med anledning av artikeln har skolan kommit med ett flertal rättelser på sin hemsida; Jag lägger in dem i sin helhet  nedan. Jag vill också påpeka att en del av skolans affärsidé är just att kroka arm med det lokala näringslivet, just för att deras utbildningar ska ha en så nära koppling som möjligt till arbetslivet. Lite det som ju efterfrågas bland många av de kommunala skolornas yrkesprogram.

För några år sedan slöt de ett samarbetsavtal med Nordic Choice Hotel och Petter Stordalen rörande hotell & restaurangprogrammet på gymnasiet. Det blev en succe.  Hur detta har påverkats av pandemin kan jag inte avgöra men själva idén, ett nära samarbete med näringslivet, är ju klokt tänkt och borde uppmuntras i stället för bespottas. De har också samverkan med företag inom andra branscher.

 

Bemötande av artikel i DN

10 JUNI 2022

I dagens DN finns en artikel om vårt naturbruksgymnasium i Trollhättan. Artikeln innehåller ett antal felaktigheter som vi är angelägna om att bemöta och dela med er då vi är mycket stolta över vår verksamhet.

Bemötande av artikel i DN
Bilden som DN ger av att Realgymnasiet får betalt för hästar som de inte har är helt felaktig! Det är väldigt svårt för Naturbruksskolor som ofta har enstaka ridlärare och få hästar att kunna täcka alla de krav som finns i en utbildning inom hästhållning. Den organisering och de avtal som Realgymnasiet upprättar ger en helt annan mångfald av kompetenser och en helt annan bredd på hästmaterialet.Exempelvis i nämnda Trollhättan förfogar Realgymnasiets samarbetsklubb Trollhättans Fältrittklubb över 34 hästar som kan tillgås i undervisningen. Detta kompletteras med avtal för ex. undervisning hos uppfödare, beridare och hovslagare. Därigenom kan resurserna användas så att eleverna ges en avsevärt kvalitativare utbildning än vad som annars skulle vara möjligt.I artikeln påstås att våra elever inom inriktningen Hästhållning är på praktisk anläggning i väldigt liten utsträckning. Sanningen är att minst 45% av elevernas studietid på inriktningen hästhållning (som avses i artikeln) genomförs i olika typer av stallmiljöer, i samarbete med lokala ridklubbar. Anläggningarna är noga utvalda för att svara mot de krav som Skolverket angett ska tillgodoses i utbildningen. Med devisen ”På riktigt är viktigt” menar vi att kvaliteten blir högre om momenten kan genomföras tillsammans med bransch, på skarpa anläggningar med pågående verksamhet. Dessa samarbetsavtal finansieras av skolpengen.I artikeln påstås också att Realgymnasiet använder ett nytt koncept som går ut på att inte hålla sig med egna lantbruksdjur och anläggningar. Sanningen är att Realgymnasiets koncept har funnits sedan 2007. Anledningen att vi inte har lantbruksdjur är enkel, vi har inte inriktningen Lantbruk.Att vi inte har några egna djuranläggningar är också en felaktighet, det finns djuranläggningar på alla Realgymnasier som har programfördjupningen Sällskapsdjur och djursjukvård.I våra djuravdelningar läggs tid på träning och handhavande av däggdjur, amfibier, fåglar, reptiler, burar, akvarier osv. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för våra elever att nå utbildningens mål. Dessa anläggningar finansieras av skolpengen.De brister som hänvisas till från 2020 är sedan länge åtgärdade.Utifrån vår egen Alumni-enkät där vi följer upp elevernas sysselsättning redan 6 mån efter studenten, kan vi se att 84% av de elever som svarat och som gick ut våren 2021 är i sysselsättning. Med sysselsättning menar vi arbete, vidare studier eller arbete i kombination med studier om totalt minst 50%. 84 % är en mycket hög siffra vilket vittnar om att vårt sätt att genomföra utbildningar behövs och skapar kunskaper och nytta för både elever och bransch.***************

Näringslivets Medieinstitut har också uppmärksammat DN:s artiklar i denna fråga och konstaterar att DN har fel om gymnasiets hästar och att DN delvis har backat från uppgifter att Realgymnasiet får betalt för hästskötarutbildning utan att ha hästar, men att det fortfarande kvarstår felaktigheter i deras artiklar. Uppgifterna har fått stor spridning och orsakat stor skada för skolan. Detta är ett exempel på viken skada som media kan förorsaka verksamheter. Och det som är extra sorgligt är att det alltid finns ett antal politiker som är beredda att uttala sig utifrån den verklighetsbild som journalisten ger. Att kommentera enskilda fall innebär ett stort ansvarstagande. I detta fall har det lett till att man medverkat till att sprida en bild av en verksamhet som inte är korrekt. 

Näringslivets Medieinstitut gör ett viktigt jobb som uppmärksammar dessa felaktigheter. Förhoppningsvis medför det att journalisterna blir med försiktiga, och att de som kommenterar tar reda på fakta innan man kommenterar. När det gäller påståenden om friskolor så kan jag bara konstatera att det finns väldigt mycket stoff att ta av – för det är inte mycket av det som påstås som är korrekt.

 

 

Vill Åsa Westlund verkligen tvångsförvalta kommunala skolor som fifflar med betyg?

19 februari 2024

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund skriver i en debattartikel i Expressen den 14 februari att hon anser att skolor som

Skolinspektionen kritiserar Nya Raketskolan i Kiruna

13 februari 2024

Jag skrev nyligen om att det är lite fokus på skolpolitikernas (dvs skolhuvudmännens) ansvar för de kommunala skolorna. Skolinspektionen har

Vems ansvar att elever ej blir behöriga?

07 februari 2024

Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning

Varför är det viktigt att få välja skola?

02 februari 2024

I dessa tider sitter familjer runt om i landet och funderar på vilken skola man ska välja, elever funderar på