19 april 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Fakta lyser tyvärr ofta med sin frånvaro i debatten om skolan. Det hävdas ofta att familjebakgrunden har fått en allt större betydelse för skolan. IFAU konstaterar i en bilaga till Långtidsutredningen och som sedan kommit ut som en egen rapport. IFAU skriver i sitt pressmeddelande:

”Ett vanligt mått på ett skolsystems likvärdighet är vilken inverkan föräldrarnas utbildning och inkomst har på elevernas resultat. Rapportförfattarna ser att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten inte förändrats för svenskfödda elever. Däremot förklarar familjebakgrund mer av skolresultaten idag än tidigare för elever som är födda utomlands.

– Det skulle kunna tyda på att skolan blivit sämre på att hantera de här eleverna, men vi tror att det huvudsakligen beror på att gruppen utrikes födda har blivit mer heterogen. Det har helt enkelt blivit större skillnader på hur gamla eleverna är när de kommer till Sverige och vilka länder de kommer ifrån, säger Björn Öckert.”

Skolverket har också tittat på frågan i sin rapport från 2018 ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen
över tid i slutet av grundskolan”. Även Skolverket konstaterar att det är skillnad mellan svenskfödda elever och elever födda utomlands när det gäller familjebakgrundens betydelse.

I denna rapport finns ett mycket intressant diagram som tar upp frågan om huruvida skillnaderna mellan skolors resultat kan förklaras av elevsammansättningen.

Skolverket skriver på sidan 27 i sin rapport (min fetning, liksom pilen och texten vid sidan om diagrammet ovan.:

”Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande).Observera att i den förklarade andelen ingår även eventuell ökad betydelse för resultaten av dessa variabler. Eftersom kapitel 2 visade att betydelsen av socioekonomisk bakgrund ökat över tidsperioden, så bidrar denna ökning också till att förklara en del av ökningen i mellanskolvariation över samma tidsperiod.
Sett över hela tidsperioden 2000–2015 kan drygt 70 procent av ökningen i mellanskolvariation förklaras av att skolsegregation utifrån migrationsbakgrund och socioekonomisk bakgrund har ökat. Knappt 30 procent av ökningen kan därmed inte förklaras av ökad skolsegregation i dessa variabler.
Det finns en påtaglig skillnad mellan olika tidsperioder. Under 2000–2010 kan nästan all ökning i mellanskolvariation förklaras av ökad skolsegregation. När vi analyserar tidsperioden efter 2010 ändras den bilden. Andelen av av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor som ökad skolsegregation kan förklara minskar nu betydligt. En betydande andel, 43 procent av ökningen, måste därmed ha andra orsaker än en ökad skolsegregation av eleverna utifrån de variabler vi använder.”

De fortsätter ”Att samma bakgrundsvariabler förklarar allt mindre av mellanskolvariationen
tyder på att det måste finnas andra orsaker till att resultatskillnaderna mellan
skolor ökar.”

När Skolverket presenterade sin rapport 2018 bjöd vi in till ett frukostmöte. Deras rapport kommenterades av professor Henrik Jordahl. Hela mötet filmades – men den del som handlar om denna rapport återfinns ca 35:39 minuter in i filmen här. En mycket intressant kommentar som varmt rekommenderas. Du kommer att få en annan bild av skoldebatten om du lyssnar på denna.

Så familjebakgrundens betydelse har påverkat skolresultaten – men inte på det sättet som det hävdas i debatten. Det beror på den stora antalet elever som kommit hit som barn och börjat i svensk skola.

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de