I tisdags morse bjöd Skolinspektionen på information om hur de jobbar med Ägar- och ledningsprövningen för friskolor. Jag hade gärna sett att de tackat ja till att delta i vårt frukostmöte ”Vilka effekter får regeringens förslag för friskolorna med bäring på kravet om en långsiktigt hållbar ekonomi?” Nu valde det att arrangera ett eget möte i stället. Det går att se i efterhand i och med att det finns på Youtube.
Vid det samtal som ledande befattningshavare på Skolinspektionen hade framkom dock en hel del intressanta saker som jag tycker är viktigt att ha i åtanke i den debatt som pågår om det svenska skolsystemet.
Rubriken för seminariet var ”Kan vem som helst starta skola?” och på den frågan svarade generaldirektören, rättschefen mfl ett rungande nej. Intressant mot bakgrund av att flera ministrar mfl hävdar att vi har en fri etableringsrätt i Sverige för friskolor.
Skolinspektionens ledning menar tvärtom att det finns en stark kontroll och otroligt höga krav vid start, ”det är ett nålsöga att komma igenom”, varannan ansökan avslogs. Det är också tydligt om man tittar på statistiken , antalet ansökningar har minskat eftersom kraven är så höga.
En av de frågor som är viktigast att ta hänsyn till i såväl tillståndsprövningen som den löpande tillsynen är ekonomin. (Det var därför som jag gärna skulle haft med dem på vår frukost som ju handlade om regeringens förslag att sänka skolpengen till friskolorna).
Skolinspektionen underströk att elevprognoserna som de som ansöker om tillstånd måste lämna in, är otroligt viktiga för att kunna ligga till grund för de ekonomiska förutsättningarna för att driva en friskola. Av samtalet framgår det också tydligt att dessa prognoser är ett viktigt skäl till att många får avslag. Elevunderlaget är helt enkelt för litet och skolan kommer därmed inte att kunna bära sina kostnader.
Jag har skrivit om det tidigare men upprepar det gärna- då det kom upp även i detta sammanhang. Det är svårt för små aktörer att få tillstånd efter det att Ägar- och ledningsprövningen infördes 2019. Regelverket har medfört att det framförallt är de större koncernerna som får godkännande. Panelen konstaterade också att det faktum att det ställs så höga krav på den som ska starta, framförallt när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, leder till att det är svårt att klara kraven för mindre huvudmän. Politiska beslut spelar som sagt var roll.
Mot bakgrund av de regeringsförslag som nu ligger, som öppnar för att skolpengen sänks för friskoleelever med 8-10 procent så är svaret på frågan från publiken: Hur stor betydelse har skolpengen för verksamheten? intressant. Skolinspektionen konstaterar att den är basen för verksamheten och den absolut viktigaste förutsättningen för en ekonomiskt hållbar situation. En skola MÅSTE kunna bära sina kostnader över tid.
För den som tittar igenom hela timman står det helt klart att skolpengen och dess nivå och utformning är mycket viktig. Skolinspektionen kontrollerar de ekonomiska förutsättningarna både inför godkännande och löpande vid tillsyn är framförallt följande. Det handlar om:
– det egna kapitalet, dvs förmågan att tåla enstaka förlustår, oförutsedda händelser osv. Oerhört viktigt att det finns tillräckligt samlat kapital.
– likviditeten (cash att betala räkningarna med)
– att verksamheten kan bära sina kostnader över tid. Skolinspektionen räknar med att en ny skola går med förlust inledningsvis, men år 3-4 måste ekonomin minst vara i balans, annars riskeras tillståndet.
Desto mer anmärkningsvärt att det helt saknas en konsekvensanalys i det förslag som regeringen har presenterat för riksdagen. Den som vill vara lite elak kan konstatera att det kanske finns skäl att mörka effekterna då det ju bli uppenbart att ekonomin inte kommer att gå ihop om riksdagen röstar ja till regeringens förslag om sänkt skolpeng. Ett ja till det är ett nej till mångfald då det helt skulle underminera friskolornas ekonomi.
I övrigt kom det fram en hel del positiva saker under samtalets gång. Som till exempel att de flesta fristående huvudmän inte har några brister, att flertalet är bra, seriösa och ansvarsfulla.
En intressant aspekt mot bakgrund av att flera partier talar om att man vill skärpa ägar- och ledningsprövningen (dock oklart vad som mer exakt menas med detta) är att Skolinspektionen själva anser att de kommer åt misskötsel från ägare och lednings sida. De menar att det finns goda möjligheter och ett bra ”fångstnät”, de anser att lagstiftningen, som funnits i tre år, fungerar väl och träffar rätt. Från förbundets sida tycker vi givetvis att det är bra att man kan komma åt de aktörer som inte sköter sig.
Granskningen av de ekonomiska förutsättningarna har tydligt förbättrat granskningen och ger goda verktyg för Skolinspektionen. Deras möjligheter att påtala brister i de ekonomiska förutsättningarna redan innan kvalitetsbrister uppstått, har gett många huvudmän en ”skjuts” att rätta till ekonomin. Något som givetvis är förebyggande och bra för eleverna.
Men detta oerhörda beroende av de ekonomiska förutsättningarna för friskolorna lägger ett stort ansvar på politiken. Det hävdas att politikens ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen, men den har aldrig tappat den. Det är politiken som genom lagarna anger förutsättningarna för att driva friskoleverksamhet och beslutar om skolpengen. På vårt frukostseminarium tog vi upp vad som kan hända om regeringens förslag blir verklighet. Lyssna gärna på detta här.