15 februari 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Detta är ett försök att kort beskriva hur ett beslut om en skolpeng ser ut i en kommun. Detta för att tydliggöra hur väl påstående att friskolor dränerar kommunala skolor stämmer med hur processen faktiskt ser ut.

  1. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens budget. I detta beslut ingår budgeten för skolan i kommunen (baserat på antalet barn/elever mantalsskrivna i kommunen).
  2. När kommunens budget är beslutad ska kommunens utbildningsförvaltning beräkna hur stort grundbeloppet/elev blir för skolpengen i kommunen (i vissa kommuner kanske det framgår direkt av i kf-beslutet). Riktlinjer för vilka kostnader som ska ingå vid beräkningen av grundbeloppet framgår av Skollagen, 10 kap 38§. När detta sedan är klart fördelas grundbeloppet till kommunens skolor respektive friskolor dvs. till de skolor som de elever som är mantalsskrivna i kommunen har valt. Pengen följer eleven. (Kommuner kan också ha socioekonomiska beräkningar av skolpengen (som då ska fördelas utifrån samma principer oavsett skola), beroende på elevens bakgrund (som då ska vara lika för elever med samma bakgrund). Det innebär att pengen får olika storlek beroende på elevernas bakgrund, men vi lämnar det åt sidan i detta fall då syftet är att beskriva beslutsprocessen för skolpengen. Här anges grundprinciperna för hur pengen beräknas och fördelas.
  3. Vi utgår ifrån av de 1000 grundskoleelever som är mantalsskrivna i kommunen så väljer 500 elever friskolor och 500 elever kommunala. Alla grundbelopp fördelas utifrån detta till respektive vald skola.
  4. Om det sedan visar sig att 50 elever byter under året byter till friskolor så får friskolorna 550 och kommunala 450.  Eftersom detta sker inom ramen för årets budget så är det budgeterade beloppet detsamma. Däremot har de kommunala skolornas intäkter  förändrats. Detta innebär dock inte att friskolorna har överkompenserats pga att de kommunala skolorna förlorar skolpengen för de 50 eleverna. De bedriver ju undervisning för de 50 elever som flyttat dit.
  5. Nästa budgetår, ny budget baserad på antalet mantalsskrivna elever i kommunen och kommunens kostnader för skolan. Som, om kommunen tex inte har minskat lokalkostnader/lärare mm, mot bakgrund av att de har färre elever i kommunala skolor så är grundpengen ungefär densamma som året innan. Färre elever i kommunala skolor ger högre kostnad/elev i den kommunala skolan. Men det är ingen överkompensation för friskolorna.

Slutkommentar:

I och med att pengen följer eleven så innebär det att när elever byter från en kommunal skola till en friskola så påverkar det intäkterna för respektive skolhuvudman. Kommunen betalar skolpeng för ett större antal friskole-elever men utifrån att friskolan tagit emot fler elever och anordnar utbildning för. Går skolbytena åt andra håller så blir effekten tvärtom, intäkterna för friskolorna som förlorar elever sjunker och de stiger för de kommunala skolor som får ta emot elever som bytt från friskolor.

Tappar friskolan elever till den kommunala skolan står den kvar med samma kostnad men tappar intäkten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,