Skolan är till för alla barn och det är grundläggande att varje barn dessutom känner sig välkomna i sin skola. Men det ska inte hindra skolor från att vara tydliga med sin profil och ha tydliga förväntningar på sina elever.
Det finns en anledning till att friskolor finns. Tiden då elever, föräldrar och lärare var utelämnade till den offentliga skolan var inte bra för någon. Istället kan engagerade och kunniga lärare, rektorer och annan skolpersonal starta egna verksamheter som erbjuder ett alternativ till den kommunala skolan. Faktum är att det inte bara är orsaken till att friskolor finns utan också varför de är så uppskattade.
Barn är inte en enhetlig grupp utan skiljer sig åt med olika egenskaper, intressen och fallenheter. Därför är det naturligt att inte alla skolor passar alla barn. Men tack vare att det blivit allt fler friskolor har möjligheterna att hitta den utbildning och lärandemiljö som passar för det enskilda barnet ökat.
Vi har ofta framfört vikten av att det finns tillräckligt med information för för föräldrar och elever så att det kan göra ett välinformerat val och välja den utbildningsplats som passar bäst. Forskarna Jordahl och Heller Sahlgren har skrivit om vikten av information för att göra ett väl underbyggt val i boken ”Information- ett verktyg för bättre skolsystem” SNS, 2016
Det naturliga vore att Skolverket tog ansvar för att samla enhetlig information om landets skolor på ett ställe så att föräldrar enkelt kan gå in och se vad som skiljer de olika skolorna åt. Det brittiska informationssystemet är till exempel ett intressant exempel på hur man kan göra. Tyvärr saknar Sverige något liknande trots att vi har haft skolval i snart 30 år. Det innebär att varje skola gör så gott de kan för att presentera sig men det kan se väldigt olika ut och därför svårt att jämföra. Detta är en informationsbrist som gäller såväl kommunala som fristående skolor, även om vissa kommuner har bra information inför skolvalen. Nacka är ett sådant exempel. En stor del av diskussionen i Sveriges Radios program Studio Ett, där jag medverkade, handlade om de här frågorna.
Skolor måste ha möjlighet att berätta om de värden och arbetssätt som gör deras utbildningsplatser unika. Det är viktigt att kunna välja skola men det ska inte heller vara någon gissningslek – tydlighet om vad som erbjuds och hur man ser på sitt pedagogiska uppdrag är centralt. Det går att göra mycket mer för att tillgängliggöra information om den utbildning som bedrivs än vad som finns tillgängligt idag.
Det är inte heller fel att vara tydlig med att det ställs höga krav i undervisningen. Att lärandet och kunskapsmålen är något skolans medarbetare arbetar fokuserat med och att det i sin tur ställer krav på eleverna. Ett ökat kunskapsfokus och tydlighet kring förväntningar är något vi behöver mer av i skolans värld. Friskolorna kan och är med att lyfta kunskap som det centrala värdet i skolvärlden.
Kraven på eleverna får däremot inte formuleras så att de upplevs exkluderande. Därför går det inte att, exempelvis, ställa krav på hur mycket föräldrar ska vara engagerade i att nå lärandemålen. En god skolgång får inte bygga på att det finns extraresurser hemma. Det måste rymmas inom skolans hägn.
Det är inte farligt eller omänskligt att ställa krav. Men det måste finnas utrymme också för de som vill men inte har samma uppbackning utanför skoltid.
——-