Kommunpolitikern: Därför har landsbygdens elever sämre resultat

Landsbygdens elever har motsvarande 1-2 skolår sämre kunskaper än eleverna från storstäder visar ny forskning. Kommunpolitikern från den västerbottniska kommunen Nordmaling menar dock i en intervju med Friskolornas riksförbund att lösningarna knappast finns i de förslag som idag står högst upp på dagordningen i skoldebatten.

 

 

– Diskussionen om skolval är i princip en icke-fråga på landsbygden, säger Madelaine Jakobsson (C) som är kommunalråd och ordförande i Nordmalings kommunstyrelse och som även har mångårig erfarenhet som lärare.

För henne är det uppenbart att flera av de förslag som nu är aktuella som skolvalet, eller frågan om ett avdrag friskolor, inte är relevanta för de utmaningar som landsbygdskommuner idag möter.

Hon är förstås bekymrad över de resultat som skolforskaren Gabriel Sahlgren nyligen presenterade som visar att det är en skillnad på motsvarande 1-2 skolår i vad eleverna lär sig i matematik och naturvetenskap i jämförelse mellan stad och land. Men hon är också tydlig med vad skillnaden bottnar i.

– Något av det viktigaste är förväntningarna. Både som eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärare och föräldrar har på eleverna. Sen tror jag också det är lärarna som är en stor bidragande orsak, bristen på behöriga lärare.

Nordmaling är samtidigt en kommun som visat att det går att göra skillnad framhäver hon.

– Vi har hög behörighet. Vi har arbetat väldigt hårt med det, säger Madelaine Jakobsson.