Idag har jag varit på två intressanta seminarier. Båda kommer att vara tillgängliga på nätet på respektive organisations hemsida.
Professor Henrik Jordahl talade på en IFN-konferens. Han har tillsammans med skolforskaren Gabriel H Sahlgren studerat vilken betydelse som utbildningens kvalitet, då specifikt i ämnena naturvetenskap och matematik, har för tillväxten i ett land. Traditionellt sett så har man haft uppfattningen att tex utbildningens längd har stor betydelse för landets ekonomi. Men detta är en uppfattning som har reviderats på senare tid. Det som nu lyfts som viktigt är kvaliteten på utbildningen. Detta är också vad forskarna har tittat på. De har studerat sambandet mellan studenters resultat i internationella tester, som PISA och TIMSS, och ekonomisk tillväxt. Deras studie bygger vidare på tidigare studier. De kommer fram till att andelen högpresterande elever har betydligt större betydelse för den ekonomiska tillväxten än andelen elever som når grundnivå. För ett lands ekonomiska tillväxt är det således viktigt att se till att högpresterande elever kan nå sin potential, men givetvis också att se till att alla når en grundnivå. Så ser det inte ut i svensk skola idag.
Ett intressant resultat som borde påverka ett lands utbildningssystem.
Med detta i bakhuvudet gick jag sedan vidare till Svenskt Näringsliv och deras seminarium ”Bra skolor i hela landet”. Gabriel H Sahlgren presenterade där sin rapport ”Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019”. I sin bilaga till Långtidsutredningen 2019 lyfte IFAU denna skillnad. Sahlgren har nu borrat vidare i detta och tittat på vad som kan vara orsaken till att resultatskillnaderna är så stora. En granskning som man tycker att den sk Likvärdighetsutredningen borde har gjort men inte gjorde. De valde att fokusera på friskolefrågan istället. Det som Sahlgrens rapport visar är att elever på landsbygden och i mindre orter underpresterar i TIMSS i både matematik och naturvetenskap, jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter. Detta är en jämförelse gjord med beaktande av elevernas bakgrundsvariabler. Skillnaderna i prestationer mellan storstadsområdenas skolor och skolorna på landsbygden och mindre orter motsvarar ca 1-2 års inlärning. En oerhörd skillnad!
Vad kan denna då bero på enligt Sahlgren. Han har tittat på förväntningar på eleverna från lärare och föräldrar, och även elevernas förväntningar på sig själva. Skillnader när det gäller studiero, mobbing, hur lektionerna genomförs är faktorer som han framhåller som viktiga i sin intressanta granskning. Hans avslutning i rapporten citerar jag gärna:
”Givet att de största kunskapsmässiga problemen i svensk skola idag finns på landsbygden och i mindre orter – och i mindre utsträckning även i städer utanför storstadsområdena – bör skoldebatten och skolpolitiken fokusera på hur man kan lösa dessa problem i högre utsträckning än vad som är fallet idag.”
Det är lätt att instämma i detta. Den svenska skoldebatten har fastnat i systemfrågor, köer till populära friskolor och frågan om vinst. Men som det konstaterades idag – debatten utgår ifrån storstadsperspektiv och huvudmannaskap. Skolans utmaningar på landsbygden är helt annorlunda. Här talar vi om små skolor, oftast kommunala skolor då det saknas underlag för fristående skolor på små orter, och den utmaning som ligger i att attrahera bra lärare, bra ledarskap och att leva upp till alla de krav som staten ställer på en liten skola. Krav som ofta utgår ifrån perspektivet att alla skolor har 500 elever. Det är 7 procent av landets alla grundskolor som har 500 elever eller fler, 25 procent har färre än 100 elever. Tittar vi på bara friskolor så är det 33 procent av dessa grundskolor som har färre än 100 elever.
Det är välkommet att vi nu förhoppningsvis kan få ett annat perspektiv på skoldebatten. För det som har lyfts i båda dessa seminarier är viktiga frågor. Utbildningen kvalitet har stor betydelse för tillväxten och konkurrenskraften i landet. Och Sahlgrens rapport visar vilken utmaning som finns i denna del idag i Sverige, och den handlar inte om det som skoldebatten idag har fokus på. Att sänka skolpengen för friskoleelever löser inte detta problem ej heller att förbjuda friskolor att ha kö eller förbjuda vinstutdelning.