Mot bakgrund av statsministerns första maj tal – där han talar om att friskolor inte ska få ha kö som urvalsgrund – är det relevant att påminna om ett perspektiv som saknas i kommentarerna till talet. Kunskapsskolan konstaterar bl a i sitt remissyttrande att forskningen om denna urvalsgrunds effekter är bristfällig.
Kunskapsskolan skriver i sitt remissyttrande över utredningen:
”Ett stort fokus läggs på att stoppa möjligheten för elever att stå i kö och införa bland annat lottning som urvalsgrund. Utredningen konstaterar samtidigt att det saknas kunskap från Sverige som visar hur, eller ens om, kö som urvalsgrund påverkar elevsammansättningen. Utredningen medger också att det saknas kvantitativa studier från utlandet om kötid påverkar elevsammansättningen. Även empiriska studier om lottning saknas.”
Det talas sällan om att närhetsprincipen också innebär paxade platser – men då till populära kommunala skolor. Men då gäller det att ha föräldrar som har råd att köpa sig en bostad i denna skolas närhet. Att ” paxa en plats” i en friskola är gratis men kan vara väldigt dyrt att ” paxa” i en kommunal skola. Finns det något system som inte innebär ”paxade platser” – förutom om alla skolplatser i kommunala och fristående skolor lottas? Skolvalet innebär att du kan välja en annan skola än den som ligger närmast. Det är viktigt för att minska boendesegregationens effekter när det gäller elevsammansättningen.
Sedan kan man fundera på hur det kommer sig att statsministern prioriterar att tala om friskolornas köer i sitt 1maj-tal och inte det som är rejäla problem och som riskerar att öka segregationen i samhället. Jag kan nämna
- Sverige står inför en enorm lärarbrist
- Att fler elever lämnar kommunala grundskolor utan betyg i alla ämnen än vad det går elever i åk 9 i friskolor
- Att många elever misslyckas med sin gymnasieutbildning
Men statsministern valde att tala om friskolornas köer, friskolor där 15 procent av eleverna går.