SvD har idag en artikel om att kommunala skolor förlorar elever när friskolor etablerar sig och att detta leder till ökade kostnader för kommunerna. Intressant nog har ingen politiker intervjuats i artikeln. Upplands Väsby är en tillväxtkommun och de behöver fler skolplatser. Därför välkomnar de friskoleetableringar. En annan intressant aspekt i artikeln hade ju varit att intervjua föräldrar och elever. En titt på den enkät som besvaras av vårdnadshavare som har barn på Väsbyskolan, den kommunala skola som enligt artikeln förlorar elever, kan ge en indikation om hur skolan fungerar. På frågan ”Mitt barn uppger ofta att det är svårt att arbeta i klassrummet för att det är så hög ljudnivå.” svarar 69 % av föräldrarna ”stämmer helt och hållet” eller ”stämmer ganska bra”. På frågan ”Jag skulle rekommendera mitt barns skola” svarar 42 % av vårdnadshavarna ”stämmer inte alls” eller ”stämmer ganska dåligt”. Lärarenkäten på skolan visar också att en stor del av undervisningstiden går åt för att upprätthålla ordning i klassrummet, 53 % instämmer helt eller delvis i det påsåendet.
Av artikeln framgår det också att moderatstyrda Strängnäs lyfter frågan om skolsegregation. Om man läser det dokument som det hänvisas till i artikel så framgår bl a följande:
”Vi ser att skolsegregationen ökar. Skillnader mellan skolor har de sista 20 åren fördubblats. Barn- och utbildningsnämnden arbetar därför med att öka likvärdigheten. Vi har i Strängnäs kommun en unik chans och möjlighet, då har vi har många fristående aktörer som var och en, och tillsammans med den kommunala huvudmannen samverkar för att stärka Strängnäs som bildningsstad. Vi är övertygade om att det går och vi kommer fortsätta vara goda förebilder och initiativtagare till samverkan med andra. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för våra barn och unga, kroka arm där det går, tänka nytt och tänka om.”
Politiken vill alltså samverka med friskolorna i kommunen, något som också sker.
Friskolehuvudmännen i Strängnäs har också tagit initiativ till ett samarbete med kommunen – Bildningsakademin. Ett projekt som Europaskolan i Strängnäs erbjuder tillsammans med kommunen är fortbildning för lärare. De skriver ”Syftet med LÄS-projektet är tvåfaldigt och innebär att inom ramen för det övergripande målet att göra Strängnäs till en skolstad dels stärka lärarnas ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens, dels att använda denna fortbildning som plattform för ett intensifierat samarbete mellan stadens friskolor och kommunala skolor.”
Strängnäs verkar snarare vara ett intressant exempel på hur huvudmän kan samverka för att höja kvaliteten i alla skolor än det intryck som SvD artikeln ger.
Sundsvalls kommun har haft kvalitetsproblem med sina skolor under flera år. Att Trollhättan har problem är också väl känt och det kan också de friskolehuvudmän som finns i Trollhättan intyga. Intresset för att få plats i en friskola har ökat betydligt. Framförallt i samband med att kommunen meddelade att elever ska fördelas ut på kommunala skolor för att få en ”bättre blandning”.
Att leva med risken att ha tomma platser är inte något som är unikt för en kommunal skola. Det gäller i lika hög grad för friskolor. Kommunala skolor kan dock gå med underskott, och få kompensation i efterhand. Skollagen säger att skolpengen ska vara lika och följa eleven. Om en kommunal skola får kompensation för sitt underskott, så säger lagen att även friskoleeleverna har rätt till att få denna högre skolpeng. Att tillåta underskott är nämligen samma sak som att ge en högre skolpeng. Det har konstaterats av många domar, lagen är tydlig.
En kommunal skola ska ha samma möjligheter som en friskola att se till att anpassa kostnaderna efter den budget man har för verksamheten. Om inte friskolan klarar det riskeras en konkurs.
I artikeln påstås det att det blir mindre till andra när friskolorna växer. Ett påstående som inte beläggs i artikeln. Citat om farhågor är inte detsamma som en sanning.
Till slut vill jag bara uttrycka min förvåning över att inte en enda kritisk fråga ställdes av journalisten i artikeln. Än mindre lyfts frågan vad det skulle innebära för föräldrarnas och elevernas valmöjligheter om friskolorna skulle motarbetas på det sätt som budskapet är i artikeln. Det är ju faktiskt så att det är eleverna och föräldrarna som väljer skola. En relevant fråga att ställa till tex en rektor hade varit – Varför tror du att så många väljer bort kommunala skolor?