En skola med tydligt ledarskap, starkt engagemang för eleverna, disciplin och struktur – och av internationell karaktär. Det var visionen för Barbara Bergström när hon i och med friskolereformen fick möjlighet att starta en egen skola 1993. ”Det hade varit omöjligt att förverkliga mina idéer inom ramen för en anställning inom kommunen”, säger hon. 

Varför startade du en friskola?
– Som lärare i kommunala skolor fram till 1992 såg jag vad som gått fel: svagt ledarskap, kaos i lärmiljön alltför ofta, vuxna som abdikerat från ansvar i en felvänd tro att barn inte bör störas av vuxenauktoritet. När chansen gavs med friskolereformen ville jag starta den skola jag trodde på. Det skulle vara en skola med tydligt ledarskap, med starkt engagemang för eleverna, samtidigt med disciplin och struktur. Också en skola av internationell karaktär. Det blev ”Engelska skolan”. Vid den här tiden, 1993, bröt vi helt mot det paradigm som tagit över skolan i Sverige. Det hade varit omöjligt att förverkliga mina idéer för en bra skola inom ramen för en anställning i kommunen.

Beskriv skolans profil!
– Profilen kan beskrivas med en mening: ”To learn to command the English language in a safe and orderly environment, where teachers can teach and students learn”. Att “behärska” engelskan, “the key to the world”, är något annat än att ”kunna” engelska. Att hälften av våra lärare har utländsk bakgrund bidrar till en energisk, internationell atmosfär. Allra viktigast för de föräldrar som väljer IES är dock disciplinen i våra skolor. Skolan är en arbetsplats, där det ska råda ordning och arbetsro. De normer för beteende som vi tränar våra elever till – sådant som punktlighet, respekt, artighet, klädsel med stil, vana vid hårt arbete – ger också en fostran som blir dem till enormt värde när de kommer ut i vuxenlivet.

Vad är du stoltast över?
– När en tidigare elev kommer upp till mig och tackar med orden ”You saved my life!”. Det händer ofta, på någon konferens, på en flygplats. Det är oftast en pojke med invandrarbakgrund, som var vilse i livet, ibland mobbad i sin gamla skola, och som fick styrsel på sin riktning när han kom till Engelska Skolan. Han behövde vuxna som stod upp, i en anda av ”tough love”, gav en mer ordnad och trygg struktur och även lyfte självförtroendet, ”you can make it”. Det blev livsavgörande och det rör mig djupt när jag får del av dessa berättelser.

Vad är den största utmaningen idag?
– En skola är som livet självt, och därmed alltid fylld av utmaningar varje dag. Det svåraste, och viktigaste, är att finna rätt ledare, rektorer som har både övertygelsen och styrkan att leda alla vuxna i skolan att gå i samma riktning. Det växande gängvåldet i samhället påverkar även skolan. Men det som just nu känns som den största utmaningen är dessa ständiga attacker från vänster, med understöd i medierna, mot friskolor i allmänhet och inte minst Internationella Engelska Skolan. Vi anklagas för allt möjligt, av ideologer som inte vet någonting om vad våra skolor faktiskt gör. Vi sägs bidra till ”segregation”, trots att vi har betydligt högre andel elever med invandrarbakgrund än kommunala skolor i snitt och ger så många barn med den bakgrunden en chans för livet som de aldrig skulle fått annars. Det är djupt orättvist, och är ibland tungt att utsättas för.

Internationella Engelska Skolan driver 38 grundskolor och en gymnasieskola. Ytterligare fyra grundskolor startas i augusti 2021. Skolorna kännetecknas av ordning i lärmiljön och att hälften av lärarna kommer från andra länder. Den första skolan startades år 1993. Idéerna vid grundandet och kampen för dem sedan dess skildras i boken ”Tough Love” (Ekerlids förslag 2018) av Hans och Barbara Bergström.

Läsåret 2021/21 går omkring 28 000 elever i skolorna i Sverige. IES driver också sju skolor i Spanien med omkring 5000 elever. Huvudägare av IES är nu den europeiska fonden Paradigm, grundad och ledd av dalmasen Jan Hummel. ”The Hans and Barbara Bergstrom Foundation” är delägare med drygt 13 procent. Stiftelsens uppgift är att stödja projekt för upplysning, utbildning och forskning baserade i Sverige.

Foto: Martin Källqvist

 

Skolutveckling under 30 år – värt att uppmärksamma!

23 september 2022

I år är det 30 år sedan friskolereformen beslutades i Sveriges riksdag. Det är värt att uppmärksamma, och det gör

Vinsten bygger trygghet

09 september 2022

Falun är en friskoletät kommun och så många som var femte elev i grundskolan går i en friskola. På gymnasienivå

Skolchefen: Kommunal verksamhet har köpfest i december

02 september 2022

Diskussionen om vinst har präglat friskoledebatten under lång tid. Men är frågan verkligen relevant? Vart tar vinsten vägen och hur

Byskolan: När skolan dör dör en bygd!

23 juni 2022

Vårterminen är slut och för eleverna har det efterlängtade sommarlovet börjat. De yngre barnen ser redan fram emot att få