Vad innebär offentlighetsprincipen egentligen?

Det diskuteras i den offentliga debatten att enskilda ska ha rätt att få ta del av handlingar från en friskola precis som från en myndighet. Men ett införande av offentlighetsprincipen handlar inte bara om detta. Det finns mer i ”paketet offentlighetsprincipen” som man måste inse konsekvenserna av för att förstå varför det inte är rimligt att fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.

En del av skolans verksamhet är myndighetsutövning, bl a beslut om betyg och åtgärdsprogram. Men den största delen av en friskolas verksamhet är inte myndighetsutövning.  Det är myndighetsutövningen som tas som intäkt för att friskolor borde omfattas av offentlighetsprincipen. Som skäl för detta anges att friskolor är skattefinansierade och därför ska man ha rätt att få insyn i hur pengarna används. Skolinspektionen har idag full insyn i friskolors ekonomi och verksamhet. Kommuner har också insynsrätt. Ett rimligt sätt att se till att det blir transparent är att lagstiftaren faktiskt anger vad som ska vara publik information från fristående skolor.

Först kort om hur friskole-Sverige ser ut:

  • Det finns ca 4000 enskilda förskolor och skolor i Sverige, över 2000 av dessa är förskolor.
  • Mer än var tredje fristående grundskola har färre än 100 elever.
  • 27 procent av de fristående gymnasierna har färre än 100 elever.
  • 95 procent av friskolehuvudmännen har bara en eller två skolenheter, 91 procent har bara en.
  • Inom förskolan har 93 procent bara en förskola.
  • 1 procent av alla friskolehuvudmän har fler än 20 skolenheter och de driver ca 22 procent av förskole- och skolenheterna.

 

Hur skulle ett införande av offentlighetsprincipen påverka en friskola?

Lagen innebär att:

  • Allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens och kommunernas verksamhet. (i detta fall då friskolehuvudmannens verksamhet)
    • Rätt att läsa allmänna handlingar som finns hos friskolan. Undantag är handlingar med sekretessbelagda uppgifter.

Krav på registerhållning och diarieföring

Friskolan måste inrätta ett system för att registrera och diarieföra alla inkomna och upprättade handlingar. Diariet har allmänheten rätt att ta del av. Myndigheterna löser det bl.a. genom att ha en dator tillgänglig i receptionen. Annars måste dokumenten skrivas ut, kopieras och sedan skickas till den som vill ta del av dem. Diarie- och registerkraven innebär investeringskostnad som de flesta friskolor inte behöver idag då de redan har egna system för att hantera handlingar. Kraven medför extra administration som måste hanteras av någon och därmed kostnader, pengar som annars skulle kunna användas för undervisningen. Som inkommen räknas även mejl som kommer ”utifrån” vilket innebär att det är allmänna handlingar. Det innebär att i stort sett all e-postkorrespondens mellan lärare och föräldrar ska diarieföras, upprättade bedömningsdokument av eleverna mm ska diarieföras. Det är lätt att inse att detta är ett omfattande arbete som små skolor inte har personal för att hantera.

 

Krav på tillgänglighet

Offentlighetsprincipen innebär också krav på tillgänglighet. Den/de som vill ta del av en allmän handling ska begära det hos den friskola som förvarar handlingen. Den som vill ha ut handlingen behöver inte ange varför eller till vad. Handlingen ska kunna läsas på plats eller kopieras mot avgift. I Tryckfrihetsförordningen finns ett sk ”skyndsamhetskrav”. Det innebär att en friskola måste tillgodose en begäran (eller avslå den med överklagbart beslut) helst på dagen eller i vart fall inom högst 2-3 dagar. Den som inte följer detta kan bli anmäld till Justitieombudsmannen (JO).

9 av 10 av våra medlemmar bedriver verksamhet i bara en skola. Som framgår av sammanställningen är de flesta små. De har ingen administrativ personal utan det är rektor som hanterar detta. På loven är skolorna stängda och personalen ledig. Lagens krav på tillgänglighet innebär att en skola inte kan vara stängd under tex sommarlovet eftersom tillgänglighet innebär att den ska vara öppen varje helgfri dag med personalberedskap för att såväl hantera begäran om att få ut allmänna handlingar som kompetens att göra sekretessbedömning om huruvida en handling kan lämnas ut.

 

Kompetens för sekretessbedömning

Utgångspunkten är att alla handlingar är allmänna och måste lämnas ut om så begärs. Uppgifter om tex löner och övriga anställningsvillkor kan inte sekretessbeläggas. Lagstiftningen innebär att en friskola måste ha medarbetare som kan göra en sekretessbedömning av handlingar som begärs ut samt besluta om att uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Många svåra juridiska sekretessprövningar kommer att behövas göras. För detta behövs juridisk kompetens inom just sekretessområdet.

Den som begärt ut en handling från en myndighet vet att det också är vanligt att det är delar av handlingen som sekretessbeläggs. Det beror på att det normalt sett inte går att sekretessbelägga hela handlingen utan endast vissa uppgifter i den. Detta görs genom att avsnitt i handlingen dölj, dvs de sekretessbelagda delarna, innan handlingen lämnas ut. Ett tidskrävande och svårt arbete. Juridisk kompetens behövs dessutom för att utforma korrekta beslut som kan överklagas till Kammarrätten – och för att driva rättsprocesser i Kammarrätten.

 

Beslut kan överprövas i domstol

Om friskolan avslår en begäran om att ta del av eller få ut handling så kan den som fått avslag få beslutet prövat i domstol.

 

Hur omfattande hantering är det av handlingar?

En handling är inte detsamma som ett fysiskt pappersdokument. En handling kan lika gärna avse digitala handlingar, t.ex. mejl eller excelfiler. Det handlar bland annat om:

  • Elevärenden såsom elevers närvaro, frånvaro, resultat, elevhälsa, föräldrakontakter mm
  • Personalärenden såsom bl a anställningskontrakt och andra personaladministrativa uppgifter.
  • Ekonomiärenden som berör verksamheten.
  • Övrig affärsverksamhetsrelateraddokumentation och handlingar såsom styrelseprotokoll, affärskorrespondens, styrning och ledning av skolan mm.

Sammanställningen visar att påståendet att offentlighetsprincipen endast skulle innebära mindre administrativa insatser i de fristående skolorna är helt felaktigt. Lagen innebär att alla dessa handlingar måste bedömas utifrån sekretesshänseende.

 

Sårbarheten ökar

Friskolor är hett omdebatterade i Sverige. Det innebär att det inte gå att utesluta samordnade attacker på enskilda verksamheter med politiskt bakomliggande motiv. Det skulle som exempel räcka med att en samordnad grupp skickar ett mejl om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen. Kommuner har idag heltidsanställda medarbetare som hanterar begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Det finns också exempel på föräldrar som är missnöjda med sitt barns skolgång. En enskild individ kan, som ovan nämnts relativt enkelt, med inte så omfattande arbete eller tidsförlust, sätta igång en stor hantering av dokument som riskerar bli helt förödande för en skola.

 

Ange i stället i lag vad som ska vara offentliga uppgifter

Lagstiftaren har att beakta proportionalitetsprincipen. Den innebär att de krav som ställs för att uppnå ett visst syfte inte ska vara oproportionerligt gentemot den enskilde. Förbundet menar att det finns andra vägar att gå som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. En stor majoritet av friskolehuvudmännen driver, som framgår ovan, mycket små verksamheter. Det är här som proportionalitetsprincipen kommer in. För att uppnå syftet ökad transparens kan lagstiftaren i stället helt enkelt ange i lag vilka uppgifter som ska vara offentliga.

 

Tidigare utredningar har avvisat förslag om införande av offentlighetsprincipen

I betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) sägs följande på s. 241: ”Ett krav på privata utförare att tillämpa offentlighetsprincipen skulle också leda till en kraftigt ökad administrativ börda. En privat utförare har inte nödvändigtvis samma system för exempelvis dokumentation och diarieföring som en kommunal förvaltning. Det skulle kunna bli mycket kostsamt för privata utförare att tvingas anpassa sig till ett sådant krav.

Från ett mer praktiskt perspektiv torde det också som konstaterats i förarbetena till nuvarande bestämmelse vara svårt att få offentlighetsprincipen att fungera hos en privat utförare. Det är inte alltid enkelt för erfarna kommunala tjänstemän och förtroendevalda, som ändå torde vara väl bekanta med regelverket, att tillämpa offentlighetsprincipen. Hos privata utförare finns normalt sett ingen större kunskap och erfarenhet inom detta område. Det är inte heller rimligt eller realistiskt att anställda hos privata utförare skulle tvingas genomgå särskild utbildning i dessa frågor. Att införa ett krav på att privata utförare ska tillämpa offentlighetsprincipen är följaktligen enligt utredningens bedömning inte möjligt … ”

Denna utredning har alltså kommit fram till en helt annan bedömning avseende konsekvenserna för införandet av offentlighetsprincipen i ovanstående betänkande om kontroll och insyn av privata utförare.

 

Författare

Prenumerera på bloggen