24 juni 2020

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Jag har skrivit en replik på en debattartikel där två politiker i Norrköping är upprörda över att en domstol har beslutat att Norrköpings kommun är skyldiga att betala ersättning till JB:s konkursbo eftersom kommunen betalat för låg skolpeng till JB:s elever. Kommunen har alltså brutit mot lagen, domstolen har fastslagit att så är fallet – och då klagar ansvariga politiker. Det kan inte få stå oemotsagt. Därav denna replik i dagens Folkbladet.

Är elever i friskolor mindre värda än andra?

I Folkbladet 12 juni ondgör sig Kikki Liljeblad (S), kommunalråd och Elin Melander (V), utbildningsnämnden över att friskolor ska behandlas lagligt.

De ogillar att Norrköpings kommun måste betala ut en kompensation för åren 2012-2018 till friskolorna. Skälet till kompensationskravet är att kommunen inte levt upp till lagstiftningens krav på lika villkor. På grund av kommunens agerande fick friskoleeleverna under dessa år en lägre skolpeng än de elever som gick i de kommunala skolorna. Hur rättvist är det? Jag måste säga att jag är förundrad över hur man som politiker kan försvara att lika villor inte ska gälla för elever när lagstiftningen är solklar. Domstolen har konstaterat att kommunen brutit mot lagen eftersom kommunens skolor gått med underskott. För i själva verket har det faktum att kommunen accepterat att deras skolor går med underskott inneburit ett ekonomiskt tillskott till de kommunala verksamheterna.

Tyvärr är detta inte ett helt ovanligt fenomen. Norrköpings kommun är långt ifrån ensam när det gäller att inte kompensera friskolor för att de egna skolorna går med underskott. Detta är också skälet till att konkursförvaltaren för JB-koncernen nu drivit frågan i flera kommuner och fått rätt av domstolarna. Konkurslagstiftningen är en sträng lagstiftning som ålägger konkursförvaltaren att minimera förluster i konkursboet. När det därför visade sig att det fanns en möjlighet att återfå pengar som verksamheten hade rätt till innan konkursen så agerar konkursförvaltaren. Det som nu sker är att de helt enkelt sköter sitt jobb och förhoppningsvis kan det leda till att de som förlorat pengar i konkursen kan få tillbaka en del.

Sanningen är att de elever som valde JB fick med sig en lägre skolpeng än om de valt en kommunal skola. Ett annat perspektiv på frågan, som debattörerna inte verkar ha reflekterat över, är om det kan vara så att kommunernas agerande kan ha bidragit till JB:s konkurs eftersom konkursförvaltaren nu fått rätt i att konkursboet ska få kompensation från ett flertal kommuner. Det svenska skolpengssystemet bygger på lika villkor och det är inte tillåtet för friskolor att ta avgifter. Det innebär att skolpengen är friskolans intäkt och därför är det än viktigare att kommunen agerar rättvist när skolpengen fastställs. Domstolen har helt enkelt i efterhand korrigerat ett lagbrott som kommunen begått genom att inte leva upp till skollagens regler om lika villkor. Hur säkerställer ni att detta inte sker igen?

 

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,