Helt rätt av konkursboet att driva frågan om rätt skolpeng

Dagens Arena är upprörd över att konkursboet efter JB-konkursen har fått rätt i förvaltningsdomstolen. Domstolen har konstaterat att Halmstads kommun, där bl a tidigare ministern Aida Hadzialic (s) var kommunalråd, har betalat för låg skolpeng till JB. Konkursboet har därför drivit frågan om att Halmstad kommun inte följt lagen om lika villkor då den skolpeng som JB fick 2010-2012 var för låg. Dagens Arena skriver ”Faktum är att det inte var någon skillnad på skolpengen mellan de kommunala och privata gymnasieskolorna i Halmstad,. Tvärtom var nivån identisk. Men konkursboet har upptäckt att de kommunala gymnasieskolorna gick med ett underskott under perioden 2010-2012 och anser därför att John Bauer-skolan blev missgynnad.”

Exakt – lagstiftningen är solklar här, vilket också domstolen konstaterar. Om kommunens skolor går med underskott så ska friskolorna kompenseras via skolpengen eftersom det ju de fakto är ett ekonomisk t tillskott till de kommunala verksamheterna. Göteborgs kommun är ett föredöme i denna del. De gör en avstämning mot bokslutet och visar det sig att det är underskott så kompenseras friskolehuvudmännen med automatik för detta. Tyvärr är det många kommuner som inte följer lagen i denna del, vilket drabbar många friskolor och ytterst de elever som går i dessa skolor.

Dagens Arena och även Hallandsposten förfasar sig nu över det faktum att konkursboet driver frågan om rätt skolpeng. Det hade varit mer klädsamt om de var upprörda över det faktum att Halmstad kommun, och tyvärr också många andra kommuner, inte följer lagen när det gäller lika villkor och skolpengen. Exemplet Halmstad, visar ju att elever som valt en friskola har fått en lägre skolpeng än de som gått i en kommunal skola. Hur rättvist är det?

Dagens Arena hävdar att ”Näringslivets lobbyister har lyckats att påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska tvisten efter den andra.” Som utbildad jurist så kan jag konstatera att konkurslagstiftningen ålägger konkursförvaltaren/konkursboet att minimera förlusterna i konkursboet. Det som nu sker är att man lever upp till denna skyldighet och förhoppningsvis kan konkursboets uppfyllande av denna lagliga förpliktelse leda till att de som förlorat pengar i konkursen kan få tillbaka en summa. Detta har inte ett dugg med framgångsrik lobbyism att göra – det handlar om att konkursboets förvaltare sköter sitt jobb.

Dagens Arena hävdar att JBs konkurs innebar att 11.000 ställdes på bar backe och att många lärare förlorade sina jobb. Den som läser konkursförvaltarens berättelse ser att detta inte stämmer, där ges den korrekta bilden. Konkursen skedde efter vårterminens slut. Men arbetet med att hitta lösningar för elever och lärare påbörjades innan terminsavslutningen av det enkla skälet att man var mån om att alla skulle ha en plats till höstterminen.

När höstterminen började hade alla elever en ny skolplats och kunde fullfölja sin utbildning. De allra flesta fortsatte att gå i en friskola och flera av de skolor som ingick i JB-konkursen lever vidare med nya ägare. Det finns många felaktigheter som florerar kring JBs trista konkurs. Därför vill jag avsluta detta inlägg med att citera från den rapport som Axcel sammanställde i oktober 2013 ”Om Axcels investering i John Bauer Organization och avvecklingen av JB Education”.

Där framgår bl a följande:

”Det visade sig till slut att för fyra gymnasier fanns det inga nya huvudmän som var beredda att ta över elever och lärare. Det handlade om Hässleholm, Ängelholm, Jönköping och Åkersberga. Men genom hårt arbete från en rad aktörer: kommunernas tjänstemän, studievägledare, JBs medarbetare och många andra var till slut lösningar klara i början av juni även för dessa skolor. Samtliga elever i Ängelholm, Hässleholm och Jönköping kunde erbjudas plats på de kommunala gymnasierna. För JB Roslagen i Åkersberga löstes det genom att Skärgårds-gymnasiet ansökte om tillstånd från Skolinspektionen att driva programmen vidare, och därmed tog man i praktiken över eleverna.

I Halmstad fanns det en överenskommelse med skolans rektor som var beredd att ta över driften. Dessvärre visade det sig inte vara möjligt att fullfölja den lösningen och någon ansökan lämnades aldrig in till Skolinspektionen. Samtliga elever fick sedan plats vid andra fristående och kommunala skolor i Halmstad och närliggande kommuner.”

”Av de 23 JB-gymnasieskolorna och fyra grundskolorna som inte var berörda av något avvecklingsbeslut i februari 2013, kunde 18 gymnasieskolor drivas vidare med nya huvudmän, och samtliga grundskolor. Det betyder att av de cirka 8 400 elever som hösten 2013 hade tänkt gå på någon av dessa skolor kunde nära 7 500 elever fortsätta som planerat i augusti. Nio av tio elever kunde alltså gå kvar. ”

”Men av de ca 900 elever som berördes kunde en stor del fortsätta på sina valda program tillsammans med sina tidigare klasskamrater, eftersom andra skolor fick tillstånd av Skolinspektionen att ta över hela program. Övriga erbjöds plats på närbelägna kommunala gymnasieskolor – inte minst tack vare hårt arbete från en rad samverkande aktörer i berörda kommuner och på skolorna.”

Den som är intresserad av att läsa mer om JB, tex Axcels rapport eller Konkursförvaltarens rapport, är välkommen att maila mig på ulla.hamilton@friskola.se

Det är väl en from förhoppning – men vore det inte trevligt om även Dagens Arena kunde sälla sig till de som anser att det är rimligt att skolpengen är densamma oavsett om individen väljer en friskola eller en kommunal skola. För det är ju detta som Konkursboets agerande i grunden handlar om. De elever som valde JB fick med sig en lägre skolpeng än om de valt en kommunal skola..

Författare

Prenumerera på bloggen