11 december 2019

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Idag ska jag på ett möte på utbildningsdepartementet. Anna Ekström och Matilda Ernkrans har inbjudit till ”Samling för fler lärare”. Det är välkommet att skolhuvudmän , lärarfack mfl inbjuds för att tala om vad som kan göras för att utbilda fler lärare och hur lärarbristen kan hanteras. Vi har länge framfört att detta är ett av de viktigaste frågorna att hantera för svensk skola. Den 15 november 2015 var jag på ett liknande möte med ungefär samma tema – hur ska läraryrket bli mer attraktivt. Då hette den socialdemokratiska ministern Helen Hellmark Knutsson. Dessvärre är det inte mycket som har ändrat sig när det gäller våra synpunkter, de är lika relevanta idag som när vi framförde dem för 4 år sedan. Här är det som jag kommer att framföra vid dagens möte.

Förslag på åtgärder för att hantera bristen på lärare och göra yrket mer attraktivt

Friskolornas riksförbund är angeläget om att staten vidtar såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för att komma till rätta med på bristen på lärare. Nedan följer förslag på vad som kan göras. Men först några ord om attraktivitet, ansvar, mandat och tillit till skolans medarbetare.

Attraktivitet, ansvar och mandat går hand i hand

Skolan är både en arbetsplats vilken som helst, men också en speciell arbetsplats. Det senare har sin grund i att det finns få arbetsplatser där andra än de som jobbar där lägger sig i så mycket i detaljer kring hur arbetet i skolan ska utföras. Detta trots att lagstiftaren uppenbarligen i grunden menat att skolan ska vara målstyrd, vilket kommit till uttryck i skolförfattningarna – inte minst läroplanerna. Den ökade detaljreglering som skett strider uppenbart mot målstyrningen.

Tydliga mål och en större handlingsfrihet kring HUR dessa mål ska uppfyllas skulle skapa arbetsro, trygghet och en bättre arbetsmiljö för skolans medarbetare. Här har den nationella politiken ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för skolledare och lärare att själva organisera sitt arbete. Ständiga detaljregleringar om HUR saker ska utföras i klassrummet eller i skolan påverkar givetvis attraktiviteten för yrket. Huvudmännen har också ett ansvar i denna del men framförallt handlar det om den nationella politiken. Den måste i mycket större utsträckning idag baseras på tillit. Då kommer också attraktiviteten i yrket att öka och det kan också attrahera de som har lärarutbildning men inte jobbar i skolan, att återvända.

Ett växande problem som vi också noterar via våra medlemmar, och även i den offentliga debatten, handlar om ett annat perspektiv på arbetsmiljön. Det handlar om frågeställningar som; Vad ingår i lärarens yrkesroll? Är lärarutbildningen tillräckligt tydlig i denna del? På vilket sätt påverkar Skolinspektionens arbete och BEO, där lärare idag känner sig oerhört påpassade, viker sig för påstridiga föräldrar, inte vågar säga ifrån till elever och då också får smäll på fingrarna med skadestånd av staten, attraktiviteten i yrket? Hur skapar staten – för här är det staten – förutsättningar för professionen att ta tillbaka skolan?

Nationellt program för att attrahera och ta emot utländska lärare

Inom en rad ämnesområde bör det vara möjligt att attrahera lärare från andra länder, inte minst inom EU. Internationella Engelska Skolan gör redan detta idag och med stor framgång. Det krävs dock en kraftsamling där lärare i utlandet kan få information, stöd och eventuellt även ekonomiska fördelar av en flytt till Sverige. Att säkerställa att de kan påbörja studier i svenska på distans innan flytt är en sådant exempel.

Skapa fler utbildningsvägar med tidigt insteg i yrket

Den akademiker med arbetserfarenhet som vill byta bana ska så snabbt som möjligt stå i ett klassrum. Få tidigare yrkesaktiva är intresserade av att först sitta i flera år i skolbänken för att sedan få på riktigt arbeta i en skola. Initiativ som exempelvis Teach for Sweden och andra mindre konventionella upplägg av utbildningar böruppmuntras och skalas upp. Se även över möjligheterna att göra ett snabbspår för KPU.

Se över studiemedlet för akademiker som vill byta bana

Att som akademiker byta bana för att bli lärare måste göras så enkel som möjligt. En viktig del är förstås de privatekonomiska konsekvenserna av att studera. Studiemedlet för framförallt KPU-studier bör därför ses över.

Öka kraven för att antas till lärarutbildning

Samtidigt som en rad åtgärder bör vidtas för att akut hantera den stora bristen på lärare måste den ordinarie lärarutbildningen förbättras på lång sikt. Den som ska leda Sveriges unga i klassrummet får inte själv ha varit en lågpresterande student. Genom höjda antagningskrav för lärarstudenter kan såväl anseendet som lägstanivån i lärarutbildningarna höjas radikalt. Det kommer att minska avhoppen, öka anseendet och i förlängningen ge fler sökande.

Avhoppen är besvärliga av flera anledningar. Studenter som har låga gymnasiebetyg och antingen inte klarar av kraven eller är omotiverade, sänker nivån på utbildningen för de som trots allt vill fullfölja utbildningen. Utbildningen måste rent krasst anpassas efter denna stora grupp studenter. Känslan av en ambitiös miljö undermineras av omotiverade och lågpresterande kursare som vid avhopp skapar oklara förutsättningar för lärosätets planering. De låga antagningspoängerna ger därtill bilden av lärarutbildningen som något som vem som helst kan antas till. Vi vill understryka behovet av en mer samlad information om varför elever avbryter sina studier.

Den översyn av lärarutbildningen som initierats är bra även om vi gärna sett att utredarna hade fått ett bredare mandat än att bara titta på innehållet inom ramen för dagens lärarutbildning. Det är uppenbart att praktikinslagen i lärarutbildningen bör ligga tidigt. Utbildningen behöver också kopplas mer till den typ av kompetens som behövs i en modern kunskapsskola – vid sidan om goda ämneskunskaper – såsom tex ledarskap, mer betoning på bedömning och betygsättning, hur digitala verktyg kan användas i undervisningen och hur de ska användas för att förbättra inlärningen, nya rön från hjärnforskningen om hur inlärning fungerar och därmed koppling till didaktik, beteendevetenskap samt basala kunskaper om undervisning för NPF.

Skapa en fristående lärarutbildning

Lärarutbildningarna försätter alltjämt trots flera insatser att dras med ett dåligt anseende och låga antagningspoäng. En ny lärarutbildning utanför de ordinarie anordnarna kan utveckla och ge lärarutbildningarna både bättre kvalitet och en ökad attraktivitet. Både genom sin egen utbildning men också genom att det kan påverka de redan existerande lärarutbildningarna. Öppna också möjligheten för privata aktörer att erbjuda KPU-utbildning.

Gradera obehöriga

Hur vi än gör kommer Sverige att ha många obehöriga lärare i klassrummen det närmaste decenniet. Vi måste därför nyansera frågan om obehöriga lärare. En viktig politisk utmaning de närmaste åren är att få duktiga obehöriga lärare. Gärna sådana som sedan via olika vägar blir behöriga. Det gör en stor skillnad för landets elever vilken sorts obehörig lärare som de kommer få. Begreppet obehörig lärare bör därför ersättas med en stege med olika sorters lärare som inte har genomgått alla steg för legitimation. Stegen kan sedan sammankopplas med attraktiva villkor. Skolverkets initiativ med stöd till obehöriga lärare är bra. Vi anser också att det ska vara möjligt att även anställa obehöriga lärare under en längre period än dagens ettårskontrakt.

Mer flexibel validering och tillgodoräknande av ämneskunskaper

Många potentiella lärare som har goda kunskaper inom sitt yrkesområde och inom sitt ämne skulle snabbare kunna bli lärare om deras ämneskunskaper värderas efter förmåga att inhämta nödvändig kunskap snarare än att ha studerat en exakt kurs. Som exempel kan anges att en disputerad kemist kommer högst sannolikt på egen hand förse sig med de eventuella matematikkunskaper som krävs för högstadie- och gymnasiets matematik även om de exakta kurserna från universiteten inte stämmer överens.

Möjliggör mer fjärrundervisning och entreprenadslösningar

De utbildade lärare som finns måste användas på ett smart sätt. Reglerna kring fjärrundervisning bör göras mer tillåtande och inom fler ämnen. Fjärrundervisning tillämpas redan runt om i världen. Det är till exempel en vida använd undervisningsform i Kanada och Australien. Internationell forskning visar att fjärrundervisning inte är en sämre undervisningsform i sig. En ökning av dessa möjligheter skulle underlätta mycket för mindre skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående, i glesbygd.

Genom att öppna för större möjligheter till undervisning på entreprenad kan lagstiftaren göra det möjligt för skolor att anlita lärare utan att de behöver vara anställda av skolan. Det möjliggör större samverkan och specialisering, dels kring lärares kunskap men också kring de tekniska lösningarna som kan erbjuda eleverna ett större utbud genom tex samarbete inom tex moderna språk.

Sprid exempel på centralt planerade lektioner

Den enskilde lärarens tid måste användas mer effektivt. Som ett exempel kan nämnas att bl a Kunskapsskolan tillämpar centralplanerade lektioner vilket gör att den enskilda läraren kan använda mer av sin tid i klassrummet och mindre tid till planering. Flera huvudmän har också tagit fram centralt material för att utmana elever som kommit längre, allt för att lärare ska få bättre tid och möjligheter att individualisera undervisningen. Detta exempel ska inte tas som intäkt för att detta ska bli obligatoriskt för alla huvudmän.

 

 

 

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de