Hur hade skolan sett ut idag om politiken lyssnat på Grosin för 30 år sedan?

På tisdag, 3 december, presenteras Pisa-resultaten. En händelse som kommit att bli en stor nyhet i Sverige. Inte sällan skylls fallande skolresultat på friskolor. Ingen blir förvånad om det blir så även denna gång, om resultaten inte blivit bättre eller skillnader mellan skolors resultat sjunkit.

Det är inte alltid som vi har haft denna internationella jämförelse av hur den svenska skolan presterar. Det är en företeelse från 2000-talet. Däremot kan man konstatera att hur den svenska skolan presterar har debatterats länge och även skillnader mellan skolors resultat.

Av en tillfällighet ramlade jag över en intervju med skolforskaren Lennart Grosin från år 1990. Den är intressant mot bakgrund av dagens debatt. 1990 är före friskolereformen. Lennart Grosin, som jag träffade för ett antal månader sedan, var en ganska ensam röst i skoldebatten i Sverige med sitt fokus på höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund och ledarskapets betydelse i skolan. Men hans forskning var väl i takt med internationell forskning. I denna intervju i Expressen påpekar han att grundskolan är ojämlik och pekar också vad det beror på. Han säger;

”Det är de vuxna i skolan som skapar dess själ, anda och klimat. I skolor med bra anda är elevernas uppförande och kunna de bra, oavsett social bakgrund. I områden med svåra problem får de vuxna förstås jobba mycket hårdare. I skolor med bra anda är skolledningen stark och har frihet att lägga upp arbetet. Det finns ingen motsättning mellan ledning och lärare. Nyckelordet är samarbete och målet kunskap. Många rapporter visar att det nästan helt är skolan, inte hemförhållandena, som avgör hur en elev uppför sig i skolan.”

Reporten konstaterar att eftersom det finns skolor som kan skapa ett bra socialt klimat så måste andra skolor också kunna hitta dit. Grosins kommentar till det är ”I så fall måste skolans kunskapsmål prioriteras. Det skapar en bra social miljö.”

Jag kan inte låta bli att tänka – hur hade svensk skola sett ut idag om resultatet av Lennart Grosins forskning hade fått genomslag? Det han säger i denna intervju för snart 30 år sedan är än mer relevant idag. Hur många elever har hamnat snett i vuxenlivet under dessa år pga politikens oförmåga att ta till sig forskningens resultat och hur länge ska det dröja innan det sker?

Artikeln visar att de problem vi ser i svensk skola fanns där redan för 30 år sedan. Friskolereformen tillkom för 26 år sedan. Skolinspektionen har visat att många friskolehuvudmän jobbar så som Grosin beskriver. Då kan man ju reflektera över hur problemen hade sett ut om friskolorna inte funnits…..

 

Författare

Prenumerera på bloggen