05 december 2018

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Detta innebär att vi idag har ett skolpengssystem där individen inte kan vara säker på att hen får en skolpeng som baseras på lika villkorsprincipen.

Idag arrangerades det en frukost på tema ”En skolpeng höljd i dunkel”. Jag har tidigare skrivit om den rapport som Deloitte har tagit fram på vårt uppdrag. De har tittat på hur 20 kommuner, av olika storlek, beslutar om skolpengen, om hur transparent det är och hur beslutet om skolpeng kommuniceras till friskolor.  Deras slutsats är inte särskilt uppmuntrande mot bakgrund av att det finns en lagstiftning som säger att den sk likavillkorsprincipen ska gälla. Deloittes slutsats är att det inte går att angöra om kommunerna lever upp till denna princip. De skriver i rapporten att ”Avseende granskningens centrala frågeställning är den samlade bedömningen att baserat på utfall och redovisning av ekonomiska resultat samt stödjande strukturer för att upprätthålla lika villkor inte går att avgöra om lika villkorsprincipen efterlevs för de undersökta kommunerna.” 

Problemen är framförallt följande:

Detta innebär att vi idag har ett skolpengssystem där individen inte kan vara säker på att hen får en skolpeng som baseras på lika villkorsprincipen, det går nämligen inte att avgöra med dagens olika redovisningsmodeller. Det faktum att många kommuner inte heller gör någon avstämning av utfallet när det gäller skolkostnaderna innebär också att är det inte finns någon ordentlig uppföljning. Några få kommuner gör en avstämning mot bokslutet för att sedan kompensera friskolehuvudmännen i efterhand om det visar sig att de kommunala skolorna har fått en högre summa än den som ursprungligen budgeterades.

 

Vid seminariet deltog bl a Maria Stockhaus (m) och Pia Nilsson (s). Båda lyfte just individperspektivet och det faktum att dagens system inte känns rättssäkert med tanke på den bristande transparensen. Per-Arne Andersson, SKL, instämde i att det är ett problem att det är näst intill omöjligt att utröna grunderna för kommunernas skolpengsberäkning. SKL rekommenderar att kommunerna ska blir mycket tydligare när det gäller att förklara hur man har gjort sina beräkningar.

Helt klart är att detta är ett mycket hett ämne. Det var många som kom på frukosten. För friskolorna är ju naturligtvis skolpengens beräkning en helt avgörande fråga då det är intäkterna för verksamheten.  Marcus Strömberg från AcadeMedia och Fredrik Åkerman från Internationella Engelska Skolan bidrog också till frukosten med konkreta exempel från verkligheten. Mikael Hellstadius, jurist och sekreterare i den sk Skolkostnadsutredningen instämde i att det finns stora problem med dagens system utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och han hänvisade också till natt Skolkostnadsutredningen bl a hade lämnat förslag som innebär att det ska ske en obligatorisk uppföljning vid bokslutet. Undertecknad menade också att det är märkligt att det inte finns en noggrannare kontroll av hur skolpengen beräknas och kommuniceras. Det mot bakgrund av att det faktiskt är ett myndighetsbeslut. Varför inte se till att kommunala revisorer och /eller Skolinspektionen granskar så att lika villkorsprincipen faktiskt följs?

AcadeMedia har skrivit om frukosten på sin webb.

/

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,