04 september 2018

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Det är inte friskolorna som är problemet i svensk skola. Politiker som vill elevernas bästa och erbjuda en bra skolmiljö måste angripa de grundläggande problemen. Den stora skolfrågan handlar inte om typ av huvudman. Den handlar om att många skolor helt enkelt underpresterar.

 

DN skriver i sin serie ”Fakta i frågan” om ordning och reda i skolan och konstaterar att drygt sex av tio elever anser sig ha studiero på lektionerna. Det är viktigt att uppmärksamma detta för det påverkar givetvis förutsättningarna för lärande. Studiero skulle nog många anse är en kvalitetsfaktor i skolan. I detta fall nöjer sig dock  DN med att presentera frågan och läget generellt. Detta trots att det faktiskt finns underlag för att studera om det finns skillnader mellan friskolor och kommunala skolor på detta område. Dessutom kan man konstatera att det var synd att inte DN tog med detta perspektiv i sin granskning av friskolor och kommunala skolor som de gjorde för några veckor sedan. Studiero är ju en minst sagt relevant faktor vid en jämförelse av kvaliteten mellan fristående och kommunala skolor.

Med samma underlag som DN (Skolinspektionens elevenkät) har Gabriel Heller-Sahlgren (vid bl a IFN och London School of Economics) gjort just jämförelsen mellan fristående och kommunala skolor. Sahlgrens studie innehåller förutom studiero elevernas attityder till sin skola inom flera områden, som t ex stimulans, delaktighet, inflytande och anpassning till sina behov. Resultatet är tydligt: fristående skolor får genomgående bättre resultat. Undersökningen tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och andra faktorer för att göra resultaten jämförbara och rättvisande.

Det här är viktigt att veta när politiker kritiserar friskolorna i valrörelsen: det är inte friskolorna som är problemet i svensk skola. Politiker som vill elevernas bästa och erbjuda en bra skolmiljö måste angripa de grundläggande problemen. Den stora frågan inom skolan handlar inte om typ av huvudman. Den handlar om att många skolor helt enkelt underpresterar. Men tyvärr handlar denna valrörelse inte om att skolan ska bli bättre utan landets ledande (s)-statsråd fokuserar på att vilseleda allmänheten när det gäller vinstfrågan och på att de skolor som är bäst ska förhindras att växa. Det är bara att beklaga att ledande politiker gör denna prioritering i en för landet så viktig fråga som skolans kvalitet. Det finns inget som är viktigare för att minska segregationen än bra skolor, och en bra skola måste ha lugn och ro och fokusera på kunskap. Det är inte i friskolorna som en stor andel elever lämnar åk 9 utan behörighet till gymnasiet. Men den frågan verkar inte prioriteras av (s). 

Hela rapporten finns här

 

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,