Men varför gör LR frågan om hur mycket tid som läggs på undervisningen till en politisk fråga när det är en skolledningsfråga.
Noterar att LR och Liberalerna vill höja kraven för att läsa på lärarutbildningen. Detta är mycket välkommet.
I november skrev jag denna debattartikel i SvD. ”Öka kraven för att antas till lärarutbildning”
Den som ska leda Sveriges unga i klassrummet får inte själv ha varit en lågpresterande student. Genom höjda antagningskrav på lärarstudenter kan såväl anseendet som lägstanivån i lärarutbildningarna höjas radikalt, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund. I artikeln skriver jag också bl a att ”Frågan som beslutsfattarna måste ställa sig är, vill vi ens ha lågpresterande studenter som lärare även om de klarar hela utbildningen? Vårt svar är nej. Friskolornas riksförbund vill se att kraven för att bli antagen till grundskole- och ämneslärarutbildningen höjs. Principen ska vara att en person som ska leda Sveriges ungas kunskapsutveckling i klassrummet inte själv får ha varit en lågpresterande student. På så sätt kan såväl anseendet som lägstanivån i lärarutbildningarna radikalt höjas. ”
Därför är det mycket välkommet att nu framförallt också Lärarnas riksförbund ställer sig bakom att kraven måste höjas. Det är nämligen en viktig åtgärd för att höja lärarnas status. Likaså kan vi instämma i behovet av ett ökat inslag av metodik i lärarutbildningen.
När det sedan gäller hur mycket undervisningstid som lärarna har så vill jag bara konstatera att det är en fråga för skolledningen. Det är en fråga om hur arbetet organiseras i skolan. Det ska inte vara en politisk fråga och lärarfacken borde veta bättre än att göra det till en politisk fråga. Det riskerar nämligen att leda till en motsatt effekt när det gäller att öka tilltron till ledarskapet och professionen i skolan.
/