Kommande årens prognostiserade födelsetal har Sverige inte upplevt sedan början av 1900-talet.
Friskoledebatten är verklighetsfrånvänd. Det illustreras av bl a den rapport som vi presenterat nyligen. En enorm efterfrågan på nya skolplatser. Detta utvecklas i nedanstående artikel från Dagens Samhälle.
Barnboom och friskoledöd – en förödande kombination
Sverige har inte råd att välja bort alternativen till den kommunala skolan i ett läge då vi i takt med ökande födelsetal står inför en stor skolbrist, skriver Ulla Hamilton, vd, Friskolornas Riksförbund och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv.
Kommande årens prognostiserade födelsetal har Sverige inte upplevt sedan början av 1900-talet. Tillsammans med invandringen är detta en enorm utmaning för landets 17 största kommuner. En ny rapport visar att dessa kommuner kommer behöva erbjuda förskola och skola till betydligt fler barn och ungdomar än vad de gör idag. Dagens ideologiska låsningar och kvartalstänk måste ändras för att vi tillsammans ska klara dessa långsiktiga utmaningar. Annars står vi inför en stor skolbrist som i kombination med nuvarande regerings friskolepolitik riskerar att bli katastrofal.
När det talas om framtida demografiska utmaningar avses ofta att de äldre ökar till antalet och som andel av totalbefolkningen. Det är sant och viktigt. Men en inte lika uppmärksammad utmaning, som smugit sig på de senaste åren, är att unga åldersklasser ökar betydligt snabbare än väntat. De kommande 10–20 åren kommer detta att vara en minst lika stor demografisk utmaning som tillväxten av äldre. Det visar rapporten ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” som Friskolornas riksförbund låtit nationalekonomen och demografiexperten Peter Stein göra.
Samtliga svenska kommuner som har fler än 100 000 invånare har undersökts. Det rör sig om sammantaget 17 stycken med demografiska prognoser för perioden 2017-2025. Nacka, Huddinge och Uppsala prognostiseras få snabbast procentuell ökning. Samtliga undersökta kommuner utom Gävle och Eskilstuna prognostiseras snabbare tillväxttakt än riksgenomsnittet.
I nästa steg har undersökts hur stor andel av respektive kommuns barn som 2016 gick i fristående förskola, grundskola respektive gymnasieskola. Allt fler barn i såväl förskola som grundskola och gymnasium väljer att gå i friskolor. Redan idag går nära var femte elev i en friskola sett till hela riket, och ännu högre andel i stora kommuner.
Därefter har det beräknats hur många nya friskoleplatser som skulle behöva tillkomma 2025 givet förväntad befolkningsökning och antagandet att uträknande andelar förblir de samma 2025 som de var 2016. Idag utgör dessa kommuner 35 procent av befolkningen. Men de kommer behöva reda plats för 50 procent av kommande rekordökning. Om andelen elever i friskolor antas vara konstant kommer det behövas 68000 nya friskoleplatser i hela riket 2025. 40000 av dessa kommer behövas i de 17 största kommunerna.
Privata investeringar är därför en välkommen avlastning för den kommunala budgeten och samtidigt en väg för ökad skolkvalitet i många kommuner. Denna nödvändiga hjälp hotas dock. Nyligen presenterade regeringen skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva. I regeringens lagförslag föreslås begränsningar av friskolors ekonomi. Men inte av vinsten som förslaget har marknadsförts som. Begräsningarna handlar istället om rörelsemarginalen (baserat på så kallat operativt kapital, något som många friskolor saknar) och det innebär att en stor majoritet av friskolorna får nära noll i marginal. Det vill säga omöjliga villkor.
Om detta blir verklighet förvärrar det kommunernas situation. Då behöver de inte bara fundera på rekordkullar i kommunala skolor utan dessutom hantera upp till 340000 friskolebarn som står utan skola och därtill de friskoleplatser i prognosen som inte skulle bli av.
Förhoppningsvis kan dessa beräkningar av rent demografiska samband ge värdefulla perspektiv på utmaningar som Sverige står inför. Det är en utmaning där alla krafter måste arbeta tillsammans. Sverige har inte råd att välja bort alternativen till den kommunala skolan. Gör vi det blir både elever, föräldrar och kommunala skolor stora förlorare.
/