Det är knappast att stärka likvärdigheten i skolan – snarare tvärtom. Men det kanske är det som är tanken eftersom det riskerar slå mot friskoleeleverna.
Utbildningsministern meddelar i ett pressmeddelande på torsdagen att regeringen inrättat ett extra statsbidrag som skolhuvudmän kan söka. Villkoret är att de som söker förbinder sig att inte göra nedskörningar på undervisning och elevhälsa . Som utgångspunkt för vad som är nedskärning är genomsnittet av kostnaderna för dessa två områden under de senaste tre åren.
Det kan låta rimligt, men en fråga infinner sig. Hur säkerställs det att det råder en likvärdigheten mellan kommunala och fristående huvudmän? Kommunen fastställer skolpengen för friskolorna. Våra medlemmar känner väl till att det finns en stor kreativitet hos många kommuner när skolpengen ska fastställas. Fulla kostnader för administration, lokalkostnader ingår inte alltid i beräkningsunderlaget. Regeringen gjorde nyligen en förändring i förordningen om lokalkostnader som öppnar för kommunerna att ” avstå” från att ta med vissa delar av dessa kostnader i beräkningsunderlaget för skolpengen. Kort sagt är det alltför vanligt att principen om lika villkor inte respekteras.
Vi har också nyligen visat i en rapport att 6 av 10 kommunerna inte respekterar lagen när det gäller dels att meddela skolpengsnivån innan årsskiftet, dels att denna information ska riktas till varje enskild friskolehuvudman då det är ett myndighetsbeslut. Det senare innebär att friskolan fråntas möjligheten att få skolpengsnivån rättsligt prövad.
Sammantaget innebär detta att regeringen – innan den ställde detta krav – faktiskt borde tillsett att kommunernas skolpengsbeslut sker i enlighet med lagstiftningen och respekterar lika villkorsprincipen. För i ett läge där kommunerna kan sänka skolpengsnivåerna utan att friskolehuvudmännen har möjlighet att få skolpengsnivå röttsligt prövad – så blir kravet för statsbidrag minst sagt orimligt. När kommunerna dessutom kan tillåta att deras skolor går med underskott utan att friskolor kompenseras för detta så understryker det bara än mer att regeringens förordning inte utgår ifrån hur verkligheten ser ut för friskolorna i många kommuner. De som drabbas av detta är eleverna i friskolorna. Det är knappast att stärka likvärdigheten i skolan – snarare tvärtom. Men det kanske är det som är tanken eftersom det riskerar slå mot friskoleeleverna.