En bra ledare ser till att ha koll. En bra huvudman ser till att skolledarna har bra verktyg för att ha koll.
Idag hade utbildningsutskottet seminarium i riksdagen på tema ”Skolledarens betydelse för en positiv skolutveckling”. Det var en intressant förmiddag med många bra – stundtals alltför korta – inlägg. Många talare inledde med att välkomna att det äntligen var fokus på ledarskapet i skolan. Skolledarens roll är mycket viktig. Gladast var förstås Matz Nilsson från Sveriges Skolledarförbund. Och jag unnar honom verkligen detta för han och hans medlemmar är viktiga för Sverige, och deras roll har inte uppmärksammats på det sätt som den borde. Från förbundets sida har vi försökt att få fokus på just ledarskapet i skolan. Vi hade tex ett seminarium i Almedalen i somras med rubriken ”Är det eleverna eller ledarskapet som det är fel på i den svenska skolan?” och jag hade en debattartikel på samma tema i anslutning till detta. Så vi välkomnar givetvis också att utbildningsutskottet bjuder in till detta seminarium.
Ulf Blossing, forskare från Göteborgs universitet och kollega med Maria Jarl (som vi hade frukostmöte med i förra veckan under rubriken ”Likvärdighet handlar om organisation – oavsett elevers bakgrund”) berättade om resultaten från deras forskning om vad som skiljer framgångsrika skolor från de som inte är framgångsrika. Ständigt fokus på eleverna och koll på varje individs resultat, stabila värderingar, gemensamt arbetssätt, höga förväntningar på såväl elever som lärare och systematiskt kvalitetsarbete genom uppföljningar är några exempel. Vår medlem Lust&Lära i Bollnäs var representerad bland talarna i form av rektor Anders Ringård. Han bidrog med att, förutom att ge en tydlig bild av vilken gemensam målsättning hela skolan jobbade mot, dela med sig av erfarenheterna av skillnaden mellan att jobba i en kommunal och en fristående skola.
Mitt eget bidrag var följande – något redigerat så det är inte helt ordagrant,
Jag välkomnar att Utbildningsutskottet tar upp detta viktiga ämne och instämmer med Erica Andréns understrykande av att rektorn/skolledaren är en egen profession. Skolledarens roll är central. Men för skolledaren ska kunna bli framgångsrik är det också viktigt att huvudmannen ger tydliga förutsättningar för uppdraget och befogenhet och ansvar. Forskning visar att det är förhållandevis ”enkelt” att vara skolledare i en friskola. Styrkedjan är tydlig, ansvarsfördelningen likaså mellan huvudman och skolledare. Målet för verksamheten, att leva upp till de nationella kunskapsmålen, är också tydliga. Så är inte fallet i den kommunala världen. Det har vi också hört exempel på här idag.
Ledarskapet är viktigt på alla arbetsplatser. Det gäller även skolan. Det är inte ”Rocket Science” att leda en skola. Jag tror att många skulle ha glädje av att ta del av erfarenheter av ledarskap från andra områden i samhället. Forskning kring framgångsrika skolor visar på att där visar rektorerna tydligt hur de menar att skolan skall bli framgångsrik och hur framgång bör förstås. Rektorer i dessa skolor är mer uppmärksamma på och ställer större krav på sig själva och på skolan när det gäller mobbning och kränkningar. Systematiskt kvalitetsarbete är en viktig del i detta arbete. En bra ledare ser till att ha koll. En bra huvudman ser till att skolledarna har bra verktyg för att ha koll.
Vid de skolor som inte når målen är har ofta lärarna uppfattningen att de kan arbeta efter eget huvud. Det saknas en tydlig gemensam målsättning och ett tydligt ledarskap.
De forskningsresultat av vad som kännetecknar framgångsrika skolor, vikten av gemensamma värderingar, stabilt ledarskap, fokus på elevernas resultat och ett gemensamt arbetssätt som Ulf Blossing beskrev är ju mycket intressant, men borde inte vara nyheter. Hans resultat bekräftades ju också av de berättelser som vi fick höra av Anders Ringgård rektor på friskolan Lust&Lära i Bollnäs och Erica Andrén rektor Älvkullegymnasiet i Karlstad om hur de ser på sitt uppdrag och hur de jobbar. Det finns många fler goda exempel på bra ledarskap runt om i landet och det konstiga är att man inte lär mer av dessa goda exempel. Men åter igen – här har huvudmännen en viktig roll – i att ge mandat till skolledaren. Detta är viktigt. För forskningen visar också att ett gott ledarskap påverkar elevernas resultat. Så att säkerställa ett gott ledarskap handlar i förlängningen om att bidra till en bättre kompetensförsörjning i landet. Ytterst är det huvudmännens ansvar för att detta ska fungera.
Mot bakgrund av det som har sagts om den obligatoriska rektorsutbildningen idag så vill jag bara göra en liten kommentar. Jag läste följande i Skolkommissionens betänkande; ”Drygt 65 procent av de som har genomgått sex terminers utbildning avslutade sin utbildning med godkända resultat.” ”Skolverket uppskattar att mer än hälften av landets rektorer har utbildat sig inom ramen för befattningsutbildningen.”
Min fråga med anledning av detta är – vad händer med de 35 procent som inte har fått godkänt resultat? Känner huvudmannen till detta resultat och om så hur agerar man utifrån detta?
Det finns gott om goda exempel runt om i landet, tyvärr är det alltjämt många som inte lär av dem. Friskolorna har en lättare situation än vad kommunala skolor har pga ett tydligare huvudmannaskap. Den kommunala strukturen/styrkedjan är mer komplicerad men jag tror att man skulle kunna lära av friskolorna så att det skulle kunna bli ett tydligare mandat för skolledare i kommunala skolor. Kort sagt – det är hög tid att börja lära av de som lyckats – i kommuner och i friskolor.
Det är lite frestande att tillägga – hur svårt kan det vara? Men samtidig måste jag erkänna att kultur och kulturförändringar kan vara nog så svårt. Och vill man förbättra en verksamhet som inte fungerar bra så krävs det förändring och kulturförändring.