Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor.
Friskoledebatten är intressant. Det är stort fokus på ”segregering” och ”sortering” och ”vinst”. Samtidigt verkar det finnas noll intresse för hur skolorna faktiskt presterar. Friskolorna kritiseras för att de inte tar emot tillräckligt många elever med invandrarbakgrund, detta trots att andelen elever med invandrarbakgrund är högre i friskolorna än i kommunala skolor.
En annan kritik som framförs är att det faktum att det är köer till fristående skolor gör att det är omöjligt att få en plats där. Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor. Men hittills har jag inte sett att någon har dragit slutsatsen att friskolorna borde öka antalet platser för att minska köerna. Istället tillsätts det utredningar som innebär att hela branschens framtid blir totalt osäker vilket gör att friskolebranschen inte vågar investera inför framtiden.
Det är uppenbart att det fria skolvalets belackare har fått ordentligt luft under vingarna. Individperspektivet har försvunnit, liksom den fråga som OECD bara för några veckor sedan presenterade en tänkvärd rapport om – kvaliteten och resultatet i den svenska skolan.
Den svenska skolan har enligt IFAU en låg skolsegregation jämfört med andra länder. Den ökning av segregationen som skett 1993-2009 mellan elever med utländsk och svensk bakgrund beror till 82% på boendesegregationen. Min slutsats när jag ser detta är att det krävs mer information om det fria skolvalet så att ALLA vet att de kan välja. Och då ställs det också mer krav på varje skola att informera om hur man jobbar och vad det leder till för resultat. I Sollentuna och Nacka måste alla elever välja tre skolor. Det kanske kan vara en väg mot ökad medvetenhet hos alla om skolvalet och att det är skillnad mellan skolor.