Vi lyssnar på Miljöpartiets företrädare med stigande oro. Förslagen om vinstbegränsning eller vinstförbud sägs ofta vara riktade mot de stora företagen. Men vi, som driver mindre företag med endast en eller ett par skolor, skulle drabbas mycket hårdare. Det skriver sex friskoleföretagare på Aftonbladet Debatt idag.
Vi lyssnar på Miljöpartiets företrädare med stigande oro. De talar allt mindre om att alla elever ska få välja skola, och allt mer om att de vill begränsa, eller till och med stoppa, fristående förskolor och skolor.
Nu vill vi få besked: Är det oss ni vill lägga ner?
Vi representerar ett antal olika skolor, med olika inriktningar och pedagogiker, i olika delar av landet. Det vi har gemensamt är att vi alla tror på vår verksamhet och är stolta över den. Och att våra skolor drivs som aktiebolag, precis som de flesta företag i Sverige.
Allt oftare hör vi Miljöpartiets företrädare tala om oss på ett negativt sätt. Gustav Fridolin talade i en intervju nyligen om ”aktörer som bara är ute efter att tjäna pengar”. När positiva exempel på fristående skolor tas upp är det bara ”byskolor” och ”idéburna skolor” som nämns.
Själva termen idéburen leder lätt tanken till att det går att dela upp skolor i två kategorier: De som har en idé och de som inte har det. Men så enkelt är det ju inte. Vi jobbar alla utifrån en stabil värdegrund och en övertygelse om att vi kan bidra till våra elevers utveckling på ett positivt sätt. Vi har alla en genomtänkt pedagogik och ett systematiskt arbetssätt, som vi själva tror på och som stämmer med våra personliga värderingar.
För att se till att alla skolor uppfyller de krav som staten, kommunen, skattebetalarna, eleverna och föräldrarna har rätt att ställa finns ett tydligt regelverk. Det tycker vi är bra. Alla skolor i Sverige ska hålla hög kvalitet. Dagens elever och föräldrar är dessutom ofta mycket medvetna, och ställer höga och relevanta krav på den förskola eller skola de väljer.
Svenska friskolor har väldigt små marginaler. I genomsnitt gör skolor som drivs av aktiebolag bara tre procent i vinst, och det allra mesta återinvesteras redan i verksamheten. Många skolägare har inte ens en tanke på att göra utdelningar. Men det lilla överskott vi eventuellt kan åstadkomma behöver vi ändå få bestämma över själva, för att kunna vara långsiktiga och få tillbaka det vi har satsat av egna pengar.
Förslagen om vinstbegränsning eller vinstförbud sägs ofta vara riktade mot de stora företagen. Men vi, som driver mindre företag med endast en eller ett par skolor, skulle drabbas mycket hårdare.
En ägare med många skolor kan lättare omdisponera resurser för att rädda en skola som har tillfälliga problem. Men om någon av oss drabbas av ett dåligt år eller elevkullarna naturligt minskar under några år behöver vi ha en buffert att ta av, eller åtminstone kunna låna pengar för att kunna satsa vidare. Även den som vill starta en ny skola och behöver låna pengar måste kunna visa upp någon form av säkerhet. Då är ett aktiebolag mycket tryggare för alla parter.
I dag har sjuttio procent, alltså över två tredjedelar av alla friskoleelever valt att gå i en grund- eller gymnasieskola som drivs av ett aktiebolag. Det är över 160 000 elever och deras föräldrar. 33 400 lärare och pedagoger har valt att arbeta hos oss, för att de tror på våra idéer och vårt sätt att arbeta. Det är alla dessa människor som riskerar att förlora rätten att själva bestämma vilken skola de ska gå till varje dag.
Alla våra elever har valt oss av en anledning, och vi vill att deras, liksom alla andras val, ska respekteras. Kan Miljöpartiets ledning förklara varför ni inte gör det?
Maria Jacky, vd Skolhoppet AB, Lingua Montessoriskolor
Christer Andersson, vd Campeon frigymnasium
Anita Westerberg, vd Glada Hudikgymnasiet
Magnus Selberg, vd Nya Läroverket
Lillemor Gunnarsson, huvudman Olympicaskolan
Jörgen Lindmark, ordförande Vargen i Kiruna AB