Det viktigaste är kvaliteten i undervisningen, driftsformen är ointressant för de flesta. Därför vore det ett stort misstag att dra undan mattan för majoriteten av alla fristående skolor. Mångfalden skulle minska dramatiskt och valfriheten skulle ta ett stort steg tillbaka. Det skriver Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund på SvD Brännpunkt idag.
Nio miljöpartister, som skriver på Brännpunkt den 6 maj, vill ändra inriktningen på sitt partis politik när det gäller möjligheten att driva skolor som vinstdrivande företag. Det vore mycket olyckligt om Miljöpartiet, som hittills alltid försvarat frihet och mångfald i skolan, nu skulle svänga över till ett vinstförbud.
I artikeln, som innehåller flera felaktigheter och missuppfattningar, berättar skribenterna att de är besvikna över att andelen ideellt drivna friskolor minskar. Det beror inte på att de ideella skolorna blir färre, utan att de företagsdrivna skolorna har vuxit mer. Därför vill de nu stoppa alla fristående skolor som inte drivs ideellt. Det skulle innebära att 70 procent av alla friskolor inte längre skulle få finnas. 150 000 barn och ungdomar och 20 000 anställda i grund- och gymnasieskolan skulle påverkas direkt, för att inte tala om alla kommande årskullar av både elever och lärare, som inte längre skulle ha samma valmöjligheter.
Alla dessa skolor finns och är framgångsrika av en enda anledning: människor väljer dem. Barn och föräldrar ser att de tillför ett värde och tycker att det är hos dessa skolor de har bäst förutsättningar att trivas, må bra, utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Att stoppa skolorna från att fortsätta med sin uppskattade verksamhet vore samma sak som att säga till alla deras elever och anställda att de inte förstår sitt eget bästa, utan nu ska anpassa sig till vad politikerna tycker.
Debattörerna är oroliga över att vinstintresse skulle leda till sämre kvalitet och hänvisar bland annat till en debattartikel undertecknad av ett antal ledamöter i Vetenskapsakademien, som ogillar det svenska skolsystemet. Det står givetvis var och en fritt att delta i debatten. Men dessa ledamöter är, med ett undantag, inriktade på helt andra områden än skolforskning, och har inga aktuella studier om det svenska skolsystemet att stödja sina teser på.
MP-skribenterna tror att alla skolor som drivs i företagsform strävar efter att dela ut så mycket vinst som möjligt. I själva verket är vinstnivåerna i skolan mycket låga, kring 4 procent av nettoomsättningen. Friskoleföretagen betalar mycket mer i skatt än vad de delar ut till sina ägare. De flesta delar inte ut en enda krona. Sveriges största skolföretag Academedia uppges i artikeln "ta ut" 6 300 kronor per elev i vinst. Det stämmer inte, utan all vinst – mellan 170 och 190 miljoner kronor per år – stannar i koncernen och återinvesteras i bland annat it, möbler och lokaler.
De tror också att en något lägre lärartäthet i genomsnitt innebär sämre kvalitet hos fristående skolor, trots att skillnaden i lärartäthet mellan kommunala skolor är mycket större. Forskningen har, trots många försök, inte lyckats fastställa några tydliga samband mellan resultaten och antalet lärare per 100 elever. Det bekräftas också av Dagens Samhälles genomgång i förra veckans nummer, där flera av de kommuner som lyckas bäst hör till dem som lägger minst pengar på skolan, och har lägre lärartäthet än genomsnittet. I Finland, som MP-debattörerna lyfter fram som ett positivt exempel, är lärartätheten mycket lägre än i Sverige.
Det finns ingen anledning att skapa motsättningar mellan ideellt drivna och företagsdrivna skolor. Båda formerna rymmer entusiasm, engagemang och skickliga lärare och skolledare, som brinner för att ge barn och ungdomar en riktigt bra start i livet. Det finns olika idéer kring hur verksamheten bäst ska utformas, och det leder till olika typer av skolor, med delvis skilda arbetssätt. De har alla något att tillföra, och så länge de klarar sitt uppdrag väl, blir valda och är uppskattade, har de ett existensberättigande.
Alla skolor ska vara bra skolor. Oavsett om det är en kommun, ett föräldrakooperativ eller en koncern som driver skolan ska den kunna leva upp till högt ställda kvalitetskrav. Det är också svenskarnas mening. Det viktigaste är kvaliteten i undervisningen, driftsformen är ointressant för de flesta. Därför vore det ett stort misstag att dra undan mattan för majoriteten av alla fristående skolor. Mångfalden skulle minska dramatiskt och valfriheten skulle ta ett stort steg tillbaka.
Om människor inte väljer som politikerna hade hoppats, är det då rätt att straffa dem genom att ta bort alternativ? Det budskapet tror jag inte att särskilt många väljare uppskattar.
Cecilia Nykvist
vd, Friskolornas riksförbund