Lärarutbildningen behöver reformeras och kvaliteten behöver höjas. Därför är regeringens initiativ som lanserades på onsdagen välkommet. En utredning ska bland annat undersöka hur antagningskraven till utbildningen kan höjas.
Läraren är central för kvaliteten i den svenska skolan. Och därmed är också en fungerande lärarutbildning en förutsättning för god kvalitet. Det är också genom lärarutbildning vi har kunnat se oroande tecken för hur svensk skola utvecklas.
Friskolornas riksförbund har länge önskat att lärarutbildningen reformeras.
Behovet av utbildade lärare är stora och kommer att vara stora en lång tid framöver. Ändå är avhoppen från lärarutbildningen omfattande. En möjlighet är att utbildningen inte motsvarar studenternas förväntningar men det kan inte heller uteslutas att många helt enkelt inte klarar av utbildningen. Låga antagningskrav kan ge en bild av att utbildningen är enklare än vad den är och de låga kraven speglar inte heller vikten av det yrke – läraryrket – utbildningen kan leda till.
Regeringen aviserade utredning är en ansats att förändra det och det är välkommet.
Utredaren, Peter Honeth, får i uppdrag att titta på hur antagningskraven kan höjas och eventuellt kompletteras med lämplighetskrav. I uppdraget ingår också att ta fram förslag på hur ämneslärarutbildningen kan stärkas. Eftersom resurserna, främst i form av forskarutbildad personal, är begränsade ska samarbetet mellan lärosätena öka eller koncentreras.
Men utredningsuppdraget gäller även utbildningens innehåll. Förslag ska tas fram på hur ett större fokus kan läggas på ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
