Borns friskola har funnits lika länge som friskolereformen – 30 år. Skolan är ett fint exempel på hur friskolereformen givit föräldrar, elever och lärare ett alternativ till den kommunala skolan. Skolbyggnaden är över 100 år gammal och har nästan alltid varit en skola. När Nora kommun valde att lägga ned skolan 1992 valde engagerade föräldrar att bilda ett föräldrakooperativ och starta Borns friskola – landets första friskola efter reformen 1992. Skolans ordförande Mikael Magnusson berättar mer om hur skolan arbetar.
Vad är det bästa med er skola?
– Jag skulle säga att trygghet och inkludering genomsyrar allt. Vi jobbar med att dämpa möjligheter till mobbing genom vårt faddersystem. Ju mer barn och föräldrar känner varandra desto mer kan vi bygga bort tråkiga inslag. Det blir väldigt transparant och tryggt. Vi upplever att våra elever är otroligt trygga när de sedan börjar på högstadiet i stan.
– Eleverna går i så kallade ”dubbelklasser” dvs 1-2, 3-4 och 5-6. Det innebär att eleven ett år är yngst och nästa år äldst. De yngre lär sig av de äldre och de äldre känner ett ansvar att vara förebilder. Barn ser hur andra barn gör och beter sig därefter. Dessutom innebär ”dubbelklasserna” att eleverna känner nästan alla på skolan när de slutar.
– Eftersom skolan är liten kan vi också fånga upp de elever som har större utmaningar, det är svårare i en större skola.
– En annan fördel med att vara en liten skola är att vi alltid har tid för medarbetare, elever och föräldrar. Ledningens förtroende för lärarna sipprar ned i hela organisationen och skapar trygghet. Det är en del av Born-andan – samma krav du ställer på lärare och föräldrar måste ställas på styrelsen.
– Vi är väldigt noga med att ha hög lärartäthet och små klasser. Våra medarbetare trivs och har varit med länge – det ger trygghet och kontinuitet.
Föräldraengagemanget är viktigt. Hur påverkar det verksamheten?
– Vi brukar säga att för varje spik en förälder slår i spar vi 500 kronor som vi kan lägga på lärartäthet och skolan. På så sätt räcker skolpengen längre. Skolan har även arbetsdagar då alla hjälps åt med skolan och skolgården.
– Utan föräldrarnas engagemang hade vi inte lyckats klara alla utmaningar i 30 år. Det hade aldrig gått. Som friskola måste vi hålla uppdaterade men kommunen glömmer ofta bort oss. Dock blir samarbetet allt bättre.
Er skola är gammal, har det någon betydelse?
– Mycket handlar om miljön. Skolbyggnaden är gammal med röda väggar, vita knutar och tak av skiffer och vi ser ett värde i att behålla utseendet, exempelvis har vi behållit utseendet med skiffertak.
– Vi ser att 80 är bäst utifrån de krav vi ställer på skolan gällande alla delar att hålla småskaligheten som att det ska fungera med våra grönområden och skolbyggnaden.
– För att förbättra skolområdet har skolan köpt till grönområden. Vi vill att eleverna ska ha tillgång till utemiljöer och möjligheter till rörelse. De lär sig också att uppskatta naturen och att ju mindre åverkan desto bättre. Ibland plockar eleverna själva bär som kan användas till lunchen vilket är ett roligt tillskott till lunchen. Skolan har en egen kock som lagar fantastisk mat med mycket närproducerat det är ju också bären.
Vad säger du om skoldebatten?
– Som friskola möts vi ofta av misstänksamhet och vi får förklara att pengarna återinvesteras i verksamheten och att ett kooperativ inte delar ut pengar. Det finns mycket som behöver göras i skolan, en av dem är att bygga bort misstänksamheten mot friskolor, det kan vi göra genom att vara transparenta.
Skolan i Born är över 100 år gammal och stod klar 1904 till en totalkostnad av 16 000 kronor. 1969 beslutade skolstyrelsen i Nora kommun att lägga ned skolan och byggnaden användes som militärförråd. Hösten 1980 öppnade skolan i kommunal regi tills kommunen, 1992, åter lade ned den på grund av dålig ekonomi och omfattande renoveringsbehov. Engagerade föräldrar valde då att starta en friskola och Borns friskola blev landets första friskola efter reformen 1992. Första året hade friskolan ett 30-tal elever. Nu går det ca 80 elever på skolan.