Kunskapsskolan i Landskrona ligger på gränsen mellan Karlslund och Koppargården, två områden som polisen klassar som utsatta. Sedan varvskrisen har staden haft stora motgångar med både utflyttning, hög arbetslöshet och, under en tid, mycket organiserad brottslighet. Staden är dock på rejäl uppgång men medelinkomsten är låg och segregationen stor.
För att elever från ett socioekonomiskt svagt område ska lyckas – behöver skolan fungera annorlunda? Vi frågade rektor Per Algback som tidigare varit rektor på Kunskapsskolan i Lund men som sedan 2016 är rektor på Kunskapsskolan i Landskrona.
Behöver man tänka annorlunda i ett område med tuffare socioekonomiska förhållanden?
– En av våra viktigaste uppgifter är att förklara varför utbildning är så viktigt. Vi vill verkligen att alla ska komma in på gymnasiet, det är ofantligt viktigt för dessa elever. Vi beskriver det som att en gymnasieexamen är din idolguldbiljett till vuxenlivet.
– Vi har en otrolig direktkontakt med föräldrarna. När jag jobbade i Lund var det i högre grad mail och telefonsamtal som gällde och möten kunde dröja upp till flera veckor. Här ringer jag en förälder och de är på skolan inom fem minuter och vill ses personligen för att lösa vad det än må vara. Som rektor måste man alltså skapa sig mer ”luft” i kalendern och vara otroligt flexibel.
– Att bygga relationer är otroligt viktigt. Varje vecka har varje elev ett 15 minuter långt personligt handledningssamtal med sin handledare där man utvärderar föregående vecka och gör en ny plan framåt. Vi pratar mycket om framtiden. De här avstämningarna innebär att varje lärare lägger fem timmar per vecka i enskilda samtal med eleverna.
– Vi har alltid enskild avslutning för de elever som går ur 9an där vi delar ut betygen och tackar och applåderar varandra, all personal OCH elever. De elever som går ut och inte har gymnasiebehörighet skär i hjärtat på mig och man hoppas bara att de ska få behörigheten via IM-programmet och komma in så småningom. De elever som kommer tillbaka, och exempelvis berättar hur de har det i gymnasieskolan, betonar hur mycket de saknar den täta kontakten med lärarna
Har ni särskilda regler på er skola?
– Nej inte mer än andra skulle jag säga, men vi är tydliga med vad det är som gäller och hur man ska uppföra sig mot varandra.
– Vi var dock tidiga med att införa mobilfria dagar. Det gör att eleverna kan koncentrera sig på studierna. Den första tanken, när du sitter med ett svårt mattetal och mobilen surrar till under lektionen, är knappast ”jag kollar den där snappen efter lektionen”.
– Utan mobilerna umgås eleverna på ett annat sätt och det blir social interaktion där de pratar med varandra på rasterna. Eftersom eleverna inte har tillgång till mobilerna blir även skoldagen fredad från kränkningar på nätet även om vi vet att det förekommer vid andra tillfällen.
Något som jag är extra stolt över är att vi har en öppen garderob, dvs en garderob där alla elever hänger sina ytterkläder. Alla årskurser har varsin rad och det är symboliskt viktigt att man kan hänga jackan där. Den försvinner inte och det sker inte vandalisering. Det är viktigt och det fungerar.
Det talas ofta om att det är tuffare att vara lärare i områden som Karlslund och Koppargården. Hur tänker du där?
– Jag tänker på vilken typ av lärare jag behöver. Det ska vara lärare som verkligen vill jobba på en skola med den här typen av utmaningar. De behöver ha en lokalkännedom och förstå hur staden fungerar. Det innebär inte att du behöver komma från Landskrona eller ett liknande område men du måste förstå hur du kan nå eleverna.
– Du måste fundera på hur du ska vara som lärare. De lärare som hittat sin grej som går hem hos eleverna, de som är äkta, de lyckas!
Kunskapsskolan i Sverige driver grundskolor, gymnasier och företagsutbildning under namnen Kunskapsskolan, Kunskapsgymnasiet och SkillEd. Kännetecknande för utbildningarna är den pedagogiska modellen med en personligt utformad utbildning som ger kunskap och förmågor för framtiden. Kunskapsskolan ägs av grundaren Peje Emilsson med familj och de första skolorna startades år 2000.