Resursskolechefen: Riv inte ner fungerande verksamheter

En plats i en resursskola blir många familjers räddning efter år av kamp. Ständiga hot om mindre resurser till skolorna riskera drabba elever, familjer, klass­kamrater och lärare. Men vad gör egentligen en resursskola som är annorlunda än en vanlig skola? Vi frågade Lena Schmidt, TF Skolchef Resursskola hos Utvecklingspedagogik.

 

Skoldebatten oroar alla friskolor men jag har förstått att förändrade ersättningsnivåer skulle drabba era elever mycket hårt?

– För att kunna ge eleverna det stöd som de behöver och har rätt till så är vi i behov av en tilläggsbeloppsersättning från varje elevens hemkommun, utöver elevens grundbelopp (skolpeng). Denna ersättning uteblir eller sänkts drastiskt från flera kommuner idag, vilket är mycket oroande.

– Elever som kommer till oss har en bakgrund av stora skolmisslyckanden innan de erbjuds en plats vid en av våra anpassade skolor. Om underfinansieringen av resursskolan inte får en lösning inom kort kommer dessa elever att behöva återgå till de skolor de en gång gått i.

– Att söka sig till en resursskola är inte ett förstahandsval för elever och föräldrar. Det gör man när man provat allt annat och eleven fortfarande mår dåligt i sin befintliga skolmiljö. Alla föräldrar och barn önskar att den skola man en gång börjar i som 6-åring är den skola man ska trivas i, utvecklas i och få kamrater i. När så inte blir fallet, behövs någonting annat och det har vi under många år kunnat ge elever. Alla barn och unga i Sverige har rätt till en fungerande skolgång.

– På kort sikt behöver kommuner ta sitt ansvar för att dessa barn ska få det stöd som de har rätt till. På längre sikt krävs en lagändring för att säkerställa den nödvändiga finansiering som krävs för elevgruppen, och särskilt för resursskolan som idag fyller en mycket viktig funktion för att möjliggöra den anpassade skolmiljön. Här arbetar vi aktivt med politiker, men en lagändring tar tid.

 

Behövs resursskolorna? Är det många som söker sig till er?

– De allra flesta elever klarar av att gå i en vanlig skola, men inte alla och de behöver ett annat alternativ.

– Idag går över 200 grundskoleelever i våra skolor och ca 1500 elever står i kö till våra grundskolor, så behovet är mycket stort. I och med att framtiden är så oviss för oss som arbetar specifikt med elevgruppen så kan vi i nuläget inte ta emot fler elever utan vi har ett intagningsstopp. Det gör att över 50 platser står tomma i våra skolor. Platser anpassade för elever som har stora stödbehov och med personal som har spetskompetens för att möta dem.

 

Hur skiljer sig era skolor från andra skolor vad gäller bemanning och lokaler?

– Vi arbetar med mindre undervisningsgrupper, i våra klasser går ca 6-10 elever. Tillsammans med eleverna arbetar lärare, elevassistenter, elevhälsopersonal och skolledning. Vi har en relativt hög personaltäthet. Vid skolan utbildas all personal löpande, bland annat i olika funktionsnedsättningar och lågaffektivt bemötande för att på bästa sätt kunna möta eleverna. All personal vid skolan arbetar nära eleverna, både under lektioner och fria stunder, och alla har god kännedom om elevernas behov i olika situationer.

– Lokalerna i skolan är anpassade för att främja lärande och för att stressreducera för eleven. I vår verksamhet är det viktigt att hushålla med elevernas energi därför är miljön kring dem viktig. Vi arbetar med färg, form, viloplatser, intryckreducering osv.

 

Vad behöver era elever för extra hjälp och stöd? Vad gör ni?

– I våra elevers skoldag får inget lämnas åt slumpen. All tid av en skoldag behöver vara planerad, undervisning som fria stunder. Vi hjälper eleven att befinna sig i positiv aktivitet under hela skoldagen. Vi försöker fånga eleven i sina intressen så långt det är möjligt, både i undervisningen och under fria stunder.

– Eleverna går i en liten undervisningsgrupp eller får enskild undervisning. Undervisningen anpassas efter elevers förmåga och dagsform. Elever ges träning i strategier som syftar till att öka deras självständighet. De får också stöd i socialt samspel samt ges strategier för att hantera olika sociala situationer.

– Då lärare, elevhälsopersonal och elevassistenter arbetar så nära tillsammans kan vi vara flexibla i vårt arbetssätt och snabbt justera elevens upplägg, vilket är en förutsättning för att fånga eleven utifrån behov och dagsform.

– Relationer är viktiga i vårt arbete. Vi behöver lära känna eleven väl för att hitta dennes unika styrkor och därefter forma en undervisning som fungerar. Utöver relationer är flexibilitet, strukturer, överlämningar och förutsägbarhet viktig för elevgruppen. Vi behöver vara lyhörda för eleven och anpassa oss efter dennes dagsform. Om en elev inte trivs eller känner sig otrygg är eleven inte mottaglig för inlärning. Överlämningar mellan skola och hem eller mellan pedagoger under dagen är A och O för att lyckas möta eleven på bästa sätt.

 

Hur kan en elevs utveckling från lågstadiet till högstadiet se ut? Och hur går det för eleverna när de lämnat skolan?

– För elever med diagnoser inom NPF är det viktigt med tidiga insatser i skolan. Ju snabbare dessa elever får stöd, desto större möjligheter har de att klara skolan. När våra elever får tidiga insatser i skolan är det i många fall livsavgörande för såväl eleven som hela familjen. Det är därför viktigt att skolan, så fort elevers behov uppmärksammas, sätter in åtgärder. De elever som haft möjlighet att börja hos oss tidigt har en högre måluppfyllelse än elever som börjar hos oss sent. Dessa elever har också ofta utvecklat sin förmåga att själva uttrycka sina behov, styrkor och utmaningar utifrån sina funktionsnedsättningar. En livsviktig kunskap för vidare studier och ett fungerande verksamt yrkesliv.

 

Utvecklingspedagogik är ett familjeägt företag som erbjuder skola och omsorg för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning. I våra verksamheter står elevernas och brukarnas trygghet, trivsel och utveckling i centrum. Alltid utifrån den enskilde individens förutsättningar. 

Utvecklingspedagogik driver förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola med fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola,  korttidstillsyn, ungdomsboende och daglig verksamhet.