15 oktober 2021
Veckans PROFIL

För Alexandra Ninger har valet av Håslövs byaskola för sin son varit en fullträff. I en intervju med Friskolornas riksförbund berättar hon om vad som gör att hon är nöjd. Hon menar också att det finns mycket att lära sig för kommunala skolor i hur en lyhörd och välstrukturerad skola fungerar.

 

Vad var viktigt för dig när du valde skola till din son?
– Viktigast var storleken på skolan. Stora skolor har för många elever på varje lärare, en del är inte utbildade, det förekommer mycket mobbning och elever på dessa skolor är bara en i mängden. Behöver ditt barn extra resurser ska du helst kunna lagen och kämpa dig blodig för att få den hjälp ditt barn har rätt till och många gånger upptäcks det för sent. Detta är bara en del av många fler problem som förekommer.

– När min son var 4 år gammal började tankarna gå kring var och vilken skola som skulle vara bäst för honom. Jag har ett barn som är väldigt aktivt, känslig för förändringar och för mycket intryck. Jag började leta efter en mindre skola och sökte på nätet, pratade med vänner och bekanta om hur deras skolor fungerade. Sen läste jag även recensioner på Schoolparrot. Det tog sin tid men lönade sig i slutändan. Vi bor i Malmö men jag ser inga problem med att skjutsa honom till skolan varje dag. Jag skulle lika gärna bo på en åker bara det innebar att min son kunde gå i en bra skola.

– Jag fick frågan angående mitt val av friskola och möttes av påståendet att det bara är rikemansbarn som går i friskolor och att inte barnen får plats. Jag kunde genast svara att mitt barn redan hade en plats och i Sverige behöver vi ju inte betala för skolan.

 

Din son har en del särskilda behov. Det finns en uppfattning om att friskolor inte tar emot elever som behöver extra resurser. Vad säger du om det?
– Jag skrev ett mail till Maria Wiktorsson, (rektor och huvudman på Håslövs byaskola i Vellinge), där jag utryckte min oro kring mitt barns svårigheter och hur viktigt det var för mig att hitta en skola som kändes trygg. Hennes svar: ”klart att han ska gå här”. Då försvann klumpen i magen och det var inte speciellt svårt att bestämma sig för att göra en ansökan och ställa honom i kö.

– Något jag även känner mig trygg med är att det finns alla möjliga resurser och hjälpmedel, för inte bara en, utan alla om det skulle behövas. Detta är något som borde finnas på alla skolor. Det finns ingen annan skola jag skulle vilja att han gick på. Mitt enda problem med Håslövs byaskola är att mitt barn inte kommer gå här under 9 år då det bara är upp till årskurs 6.

 

Hur fungerar kommunikationen för dig som förälder?
– Kommunikationen mellan lärare och barn, men även till oss vårdnadshavare, är något som är otroligt viktigt. Att få information varje vecka på vad som gjorts under veckan och vad som planeras inför kommande vecka/veckor är något som jag personligen uppskattar jättemycket.

– Alla som jobbar på skolan har tid att prata med föräldrarna. På många skolor har personalen inte den tiden. Jag ställer ofta frågor om hur det går för mitt barn men behöver aldrig känna att jag är en ”jobbig förälder”.

– De lyssnar verkligen och något som verkligen förvånade mig var hur snabb responsen var på de idéer och förslag jag kom med. Exempelvis föreslog jag att eleverna skulle få ”springa av sig” energin efter lektionen innan de åt lunch. Det var ett behov jag såg att mitt barn hade och dagen efter gjorde de det. Det har blivit bättre för hela klassen.

– Alla som jobbar på skolan ser eleverna. Det är inte bara en samling människor som går i skolan utan de ser individen. Det är en skola där alla känner varandra och min upplevelse är att man även tar hand om varandra här.

 

Vad ser du för problem som behöver lösas i skolan?
– Det behövs fler lärare, inte bara i klassrummen utan även på rasterna. Det är viktigt att kontrollera att skolorna funkar och att barn får det stöd de har rätt till. Utan det blir skolan en förvaringsplats där elever riskerar att få dåliga betyg och ogilla skolan så mycket att de inte ens går dit.

– Fler små skolor behövs, det bästa vore om även små kommunala skolor skulle kunna finnas kvar istället för att de läggs ned och eleverna måste gå i stora skolor.

Behövs friskolor?
– Det är mer struktur i friskolor och det går snabbare att få gehör för det vi föräldrar och våra barn behöver. Jag hoppas innerligt att man börjar titta på varför friskolor fungerar så mycket bättre än de kommunala. Om man har något som fungerar så försöker man lära sig av det och inte förstöra det som är så bra.

Här hittar du mer information om Håslövs byaskola

Skolutveckling under 30 år – värt att uppmärksamma!

23 september 2022

I år är det 30 år sedan friskolereformen beslutades i Sveriges riksdag. Det är värt att uppmärksamma, och det gör

Vinsten bygger trygghet

09 september 2022

Falun är en friskoletät kommun och så många som var femte elev i grundskolan går i en friskola. På gymnasienivå

Skolchefen: Kommunal verksamhet har köpfest i december

02 september 2022

Diskussionen om vinst har präglat friskoledebatten under lång tid. Men är frågan verkligen relevant? Vart tar vinsten vägen och hur

Byskolan: När skolan dör dör en bygd!

23 juni 2022

Vårterminen är slut och för eleverna har det efterlängtade sommarlovet börjat. De yngre barnen ser redan fram emot att få