Förra veckan tecknade Almega Tjänsteföretagen, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd ett nytt avtal för anställda i fristående skolor och förskolor.
Friskoleavtalet har funnits sedan branschen föddes 1994 och de fackliga motparterna har varit desamma – Kommunal, Vision, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Under många år var friskoleavtalet ett gemensamt avtal men så småningom skrevs fler och fler särregler in och detta innebar att avtalen nu separerats. Friskoleavtalet påverkas mycket av hur det stora avtalet för anställda i skolan ser ut, dvs det avtal som tecknas mellan fackförbunden och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). För att få veta mer om Friskoleavtalet frågade vi Maria Eriksson, arbetsrättsjurist på Almega.
Skiljer sig Friskoleavtalet på något sätt från SKRs avtal?
– Friskoleavtalet, precis som i SKRs avtal, innehåller inga centralt angivna nivåer för lön utan har lokal lönebildning, dvs en modell som utgår från det enskilda företagets behov och möjligheter och medarbetarnas bidrag till en bra verksamhet.
– Vi tror att det är på företagsnivå som detta bäst avgörs, inte i ett centralt kollektivavtal. Men det ställer krav på arbetsgivarna, att arbeta med kvaliteten i löneprocessen, det ska man inte sticka under stol med.
Har Friskoleavtalet utvecklats genom åren?
– Våra avtal innehåller regler som är väl anpassade för branschens behov när det gäller anställningsformer och arbetstidsregler etc. Vi har alltid som ambition att kollektivavtalens regelverk innebär att ”det ska vara lätt att göra rätt”, men vi ser att den utveckling vi haft av våra avtal innebär en ganska komplex karta för våra företag. De kan idag omfattas av tre olika kollektivavtal med olika lönerevisionsdatum och olika löneavtal.
– Därtill finns statsbidragen som förstelärartilläggen och lärarlönelyftet – fantastiskt i sig, och välkommet! – men onekligen lite av en udda fågel i ett system av individuell och differentierad lönebildning. Ur det perspektivet hade det varit enklare om pengarna i stället hade kanaliserats via skolpengen t.ex. Dessutom innebar exempelvis regelverket för lärarlönelyftet att de fristående förskolorna inte fick ta del av satsningen. Detta möttes naturligtvis av kritik från oppositionen.
I skoldebatten framstår friskolorna och lärarfacken som mycket oeniga. Vad säger du om det?
– Det är inte riktigt så det ser ut i avtalsförhandlingarna. Vi har ett bra och konstruktivt klimat och våra uppdragsgivare (dvs både företagen och lärarna) har gemensamma intressen. Sen kan vi ha olika förslag på hur lösningarna bäst ser ut.
– Våra företag vill givetvis kunna erbjuda villkor som attraherar legitimerade lärare så att de trivs och mår bra under sin anställning. Vi vill ju att de ska stanna kvar!
Friskoleavtalet är det största läraravtalet för privatanställda på skolor och förskolor. 18 procent av alla anställda inom förskola, och skola är anställda hos en enskild huvudman. Det är närmare 80 000 personer, alla omfattas dock inte av friskoleavtalet.