Den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar i dag är gymnasial yrkesutbildning. Friskolor är bra på att samverka med näringslivet och friskolorna har en högre andel av eleverna på yrkesprogrammen än de kommunala skolorna. Riktigt attraktiva utbildningar och kunniga elever är inte gjort i en handvändning. Hur ska man då göra? Vi frågade Peter Eriksson, ansvarig för näringslivsutveckling hos Thoréngruppen med lång erfarenhet av yrkesgymnasier.
Vad är det för skillnad på APL – arbetsplatsförlagt lärande och skolförlagd utbildning?
– Vill du sitta i skolbänken – eller vill du göra något på riktigt i APL? Att träna på något i verkligheten är nyckeln till att bli riktigt grym på det. Vi har valt att enbart driva arbetsförlagd utbildning, dvs gymnasial lärling, då är tiden i APL minst 50 procent av skoltiden. Det är ca 60 veckor och eleven får ca 2 400 timmar med handledaren.
– När vi pratar med niorna som funderar på att välja vår gymnasieutbildning är vi tydliga med att halva tiden av utbildningen kommer att vara på en arbetsplats, med allt vad det innebär. Det kan vara mycket svårare än att ha ett skolförlagt yrkesprogram.
– I ett skolförlagt yrkesprogram, på tre år, ska eleven få minst 15 veckors APL (dvs minst 600 timmar) och den ska skolan ta fram. Självklart kan den tiden vara längre. Det är under APL eleven har egen tid med sin handledare. Övrig undervisningstid, i skolan, delas tiden med övriga elever.
En viktig del för att era utbildningar fungerar så bra är sk trepartssamtal, kan du berätta mer om vad det är?
– Principen är att läraren och företaget planerar in utbildningsperioden, dvs APL, och eleven arbetar utifrån den planen under den givna perioden. Här gäller det att vara flexibel – kartan och verkligheten stämmer inte alltid.
– Vid uppföljning av APL-perioden bygger trepartssamtalet på att man går igenom vad eleven uppfattar sig själv ha genomfört och på vilken nivå hen själv anser det vara på. Handledaren är med och säger sitt om hur momenten flutit på. I det samtalet ställer lärare kontrollfrågor som ger underlag för betygssättningen, detta dokumenteras och eleven får en kopia av detta så hen kan ge feedback till yrkesläraren.
– För att det skall bli ett bra betygsunderlag så ligger alla våra yrkeskurser över hela läsåret och ibland överlappar det mellan två läsår. Anledningen kan vara att verksamheten styrs av de jobb som ligger inne på företaget. Är du då elev på VVS-programmet så kommer arbetsorder in på morgonen och den ena veckan är det toaletter som skall byggas och nästa är det avloppsrör som ska lagas, då kan man inte låsa fast sig i kurser som tar slut efter 100 timmar.
Det finns specifika regler för att bestämma hur många elever som kan tas in på en utbildning. Ett av kriterierna rör APL – arbetsplatsförlagt lärande. Vad innebär dessa regler för verksamheten?
– Tillgången till APL-platser styr hela antagningen och som huvudman är du skyldig att ta fram APL-platser till alla elever. Söker 50 elever elektrikerprogrammet och man har 35 APL-platser är det bara att dra ner till 35 platser.
– Sen har kommunen sysselsättningsansvar för ungdomarna tills de fyller 18 år. Om en elev inte kommer in på gymnasiet är det en svår avvägning mellan ingen APL-plats, elever utan gymnasieskola och potentiella hemmasittare.
Att få tag i företag för APL, är det svårt?
– Ja det är mycket arbete och man måste som skola bygga relationer, vi inom Thorengruppen använder oss av dedikerad personal för APL och företagsanskaffning. Yrkeslärare tar sedan vid för utbildningen och betygssättning.
Har ni som friskola mer frihet i samarbeten med näringslivet?
– Jag vill formulera mig så att friheten har alla och vi arbetar mycket med att ha relationerna igång. APL är livsviktigt. När elever får arbete så har vi också lyckats som skola, det blir win win. Att exempelvis jobba in feriearbete är en del i anskaffningen av APL också, våra elever blir levande reklampelare.
Det finns förslag från en utredning om gymnasiet, skriven av Lars Stjernkvist, med ett förslag om centralisering av dimensionering av utbildningsplatserna. Vad skulle detta innebära?
-Spontat är det helt vansinnigt. Företagare är människor som ser engagerade elever och skolpersonal som en tillgång och de kommer alltid ta emot eleverna för att de har en bra relation med skolan – annars så står de över. Brist på engagemang eller närvaro ute på företagen fungerar inte. Att sitta inne på skolorna och vänta på att företaget X ska komma med APL platser kommer inte att ske.
– Det förekommer väldigt ofta att i de kommunala bolagen, (som fastighetsbolagen, bolag för energiförsörjning och bilpooler med egen verkstad) att elever från den kommunala skolan ska beredas APL-platser i deras verksamheter. Då är det mycket vanligt att friskolornas elever inte får komma in alls.