Två av tre socialdemokratiska kommunalråd vill inte att nya friskolor ska konkurrera med befintliga kommunala skolor. Nära hälften vill inte låta skolföretag etablera sig i kommunen. Det visar en ny rapport om vad ett kommunalt veto skulle innebära i praktiken från Friskolornas riksförbund.
Regeringen och Vänsterpartiet vill införa ett kommunalt veto mot friskolor. Friskolornas riksförbund har ringt runt till 36 Socialdemokratiska kommunalråd för att höra hur de skulle agera om de fick makten att bestämma över friskolors etablering.
– Rundringningen bekräftar att ett veto kommer leda till godtycklighet och stora skillnader mellan kommuner. En kommun som är välvilligt inställd till valfrihet kommer erbjuda sina elever en mångfald av skolor, medan en kommun som vill lägga ned en byskola, eller inte vill ha konkurrens, enbart kommer ge den kommunala skolan som alternativ, säger Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund.
35 av 36 tillfrågade s-kommunalråd svarade att de vill ha ett ökat inflytande över friskolors etablering. 23 vill inte att nya friskolor ska konkurrera med befintliga kommunala skolor. Knappt hälften svarade att de inte skulle låta några vinstsyftande skolföretag etablera sig. 15 kommunalråd angav otillräckligt elevunderlag som ett skäl att säga nej, trots att Skolinspektionen redan idag tar detta i beaktande när de ger tillstånd.
De socialdemokratiska kommunalrådens svar överensstämmer med både friskolornas egna upplevelser och med statistik. En nyligen genomförd granskning av åtta av de största s-styrda kommunerna visar att kommunerna sagt nej till 70 procent av de skolor som sedan har godkänts av Skolinspektionen. Och 63 procent av Friskolornas riksförbunds medlemmar som drivs som aktiebolag svarade nyligen i en undersökning att de aldrig hade fått starta om kommunen hade haft full bestämmanderätt.
Faktorer som påverkar om s-kommunalråden skulle säga ja eller nej till en friskola som vill etablera sig i kommunen (frågorna är ställda utan färdiga svarsalternativ):
· 23 av 36 angav risk för konkurrens med kommunala skolor som argument mot friskolor.
· 19 av 36 ser driftsformer och/eller ägandestruktur som en viktig faktor för att säga nej.
· 17 av 36 är skeptiska till att låta vinstsyftande/vinstutdelande skolor bedriva verksamhet.
· 15 av 36 angav otillräckligt elevunderlag som en för dem avgörande beslutsgrund.
· 11 av 36 pekade på tillskott av alternativa pedagogiska metoder eller utbildningar – att nya skolor måste bidra med ”något nytt”.
Länk: Rapport med svar om veto från 36 socialdemokratiska kommunalråd