Svensk skola är bättre än sitt rykte. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Många elever, från studieovana hem, slås ut.
Närmare 15 procent når inte behörighet till gymnasiet. Läsförståelsen sjunker. Vi faller tungt i PISA-mätningen. Svenska barn presterar inte tillräckligt bra i matematik. I många skolor finns ingen studiero. Mobbning, sexuella trakasserier och till och med rån gör skolan till landets vanligaste brottsplats för unga. För skolpolitiker, huvudmän, rektorer och lärare som vill göra skillnad går det alltså ingen nöd på stora uppgifter. Men lösningarna på skolans problem är inte nödvändigtvis lika självklara.
Här har vi samlat några intressanta idéer och uppslag som kan göra skolan bättre. Hoppas att det kan inspirera. Och hör gärna av dig till oss och berätta vad du tror om utmaningarna för Sveriges framtid som kunskapsnation – och hur vi tillsammans kan komma framåt.
vAD SÄGER FAKTA?
Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Det kan man inte tro om man följer den allmänna debatten. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har granskat de svenska Pisa-resultaten, slutsatsen? De fristående skolorna bromsar Pisa-tappet. Hela tappet mellan PISA 2018 och PISA 2022 har ägt rum i kommunala skolor.
Analysen i Gabriel Heller-Sahlgrens rapport visar också att Sveriges försämrade resultat, likt flera andra länder, troligtvis beror på pandemins effekter. Men även andra faktorer påverkar, såsom; graden av exponering för ren matematik och förekomsten av läxor.
Betyg och antagningsförfaranden är komplicerade frågor. Av just den anledningen måste slutsatser vila på genomarbetad och relevant grund. Svensk utbildning, från förskola och uppåt, förtjänar en betydligt bättre genomlysning än så här, slår Petter Birgersson fast i Ystad Allehanda.
Ett problem med Skolverkets och Universitetskanslerämbetets (UKÄ) rapport är de brister i metod som forskaren Erik Lakomaa, Handelshögskolan, påpekat. Men lika allvarligt är att datamaterialet inte går att granska. Friskolornas riksförbund ville borra djupare i frågan och efterfrågade därför den data som legat till grund för rapporten hos UKÄ genom en begäran om utlämnande av offentlig handling. Myndigheten valde dock att inte lämna ut handlingarna.
gymnasiebehörighet 2023
Andelen elever i grundskolans årskurs nio som inte når behörighet till gymnasiet minskar något i år. Men fortfarande är det nästan 100 skolor runt om i landet där över 30 procent av eleverna saknar gymnasiebehörighet. De skolorna är alla kommunala.
Det visar en ny rapport som Annika Westh gjort för Friskolornas riksförbund. I rapporten Gymnasiebehörighet sammanställs Skolverkets
statistik av behörighet till gymnasiet. Rapporten visar med hjärtskärande tydlighet att i hela 95 kommunala skolor går över 30 procent av eleverna ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet.
I nio grundskolor lämnar mer än hälften av eleverna årskurs nio utan att kunna plugga vidare på gymnasiet.
I 166 kommunala skolor hade ungefär 100 procent av eleverna behörighet till gymnasiet.
Bland friskolor har 272 skolor närmare 100 procent behörighet till gymnasiet. Läs rapporten Gymnasiebehörighet här.
”Jag börjar nästan gråta när jag tänker på min personal”, säger Damian Brunker, rektor på Internationella Engelska Skolan Eskilstuna. När Damian och hans kollegor tog över en skola med stora utmaningar i ett av Sveriges mest utsatta utanförskapsområden pågick öppen knarkhandel på skolgården och skolan lyckades inte ge eleverna framtidshopp. Sedan dess har IES Eskilstuna lyft skolnärvaron, resultaten och elevernas behörighet till gymnasiet. Här berättar han om de utmaningar skolor i tuffa områden står inför.
Se Damian Brunkers brandtal i videon här intill.
Se hela frukostseminariet Skolan som brottsplats – klicka här.
”Elevinflytandet måste bort ur svenska skolan”, skrev den brittiska rektorn Katharine Birbalsingh, som leder en framgångsrik skola i ett utanförskapsområde i London, i en uppmärksammad debattartikel i DN hösten 2023.
Katharine Birbalsingh, rektor på Michaela Community School, menar att disciplin måste återinföras – för att rädda eleverna. Hon förespråkar ”no excuses”-modellen, som med svensk lagstiftning är strängt taget omöjlig att införa hos oss.
Läs hennes debattartikel här.
Titta på Svenskt Näringslivs seminarium om ”no excuses”-modellen där Katherine Birbalsingh deltog, här.
Hur bemöts elever med socioekonomiskt svag bakgrund i skolan? Och vilket engagemang för vikten av skola har de med sig hemifrån? Det menar sociologen Ali Osman, vid Stockholms universitet, är avgörande faktorer för hur elever från studieovana hem lyckas i plugget. Se intervjun med honom här intill.
”En omtänksam miljö är jätteviktig”, säger Ali Osman, som forskat på hur bland annat nyanlända barn kan nå framgång i skolan.
Se hela Årsmöteskonferensen, där Ali Osman, docent i pedagogik vid SU, deltog tillsammans med bland andra hjärnforskaren Torkel Klingberg, Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, och ”skolvändaren” Susanne Norman, känd från bland annat Storvretsskolan i Botkyrka.
Susanne Norman har kallats ”skolvändare” sedan hon lyckats där andra gått bet. Storvretsskolan i Botkyrka kommun var under många år ett olycksbarn. Tills Skolinspektionen fick nog och ville stänga skolan. In klev då Susanne Norman och Lillemor Bergqvist och erbjöd sig att ta sig an ett omöjligt uppdrag. De fick ett öppet mandat och lyckades, med tydliga regler och höga förväntningar på eleverna, skapa ordning och reda. Deras metoder har senare exporterats till andra kommuner – inte alltid till alla föräldrars glädje. Trots kritiken var Susanne Norman inställd på att öppna resursskola för elever med särskilda behov i Stockholm – och köerna ringlade långa. De allra flesta föräldrar efterfrågar nämligen skolor där arbetsro och disciplin gäller. Men Skolinspektionen har, åtminstone tillfälligt, satt stopp för planen.
Läs Anna Dahlberg i Expressen om hur man ”vänder en skitskola”.
Ska man verkligen bussa elever som går i dåliga skolor?
Ibland lägger dåliga skolor ner. Och det borde säkert inträffa oftare än vad det gör. Men vad händer då med eleverna som går där?
I flera kommuner – till exempel Sandviken i Gävleborg – har politikerna valt att låta barnen gå i en skola i ett ”bättre” område, inte sällan på andra sidan stan. Detta kallas i debatten ”bussning”.
Tanken är att skolor med en mer blandad elevsammansättning kan vara ett verktyg för integration och mot segregation.
Men ska elever verkligen användas som integrationsverktyg?
Och ska kommuner och skolor få fortsätta skylla på elevunderlaget när skolor år efter år presterar dåligt?
Ett alternativt sätt att se på det är att det inte finns dåliga elever. Utan dåliga skolor. Och att alla skolor faktiskt kan bli bättre – oavsett vilka elever som går där.
En hel del skoldebattörer och även många forskare har under lång tid varit helt inriktade på att det är elevsammansättningen som är skolans stora problem. Men senare års forskning pekar på något annat – och mycket viktigare.
”Nu är det allmänt vedertaget att det har betydelse hur skolor fungerar”, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, i Friskolebloggen. Läs inlägget här.
Friskolereformen har stärkt kunskapsresultaten hos alla elever!
Har du också hört att friskolor bara tar emot lätta elever – och dessutom ger dem oförtjänt höga betyg?
Så låter det ju i svensk skoldebatt. Men är det sant?
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren visar i en studie att konkurrensen från friskolorna har höjt kunskapsresultaten – också i kommunala skolor. Och det med solida data i ryggen: den internationella kunskapsmätningen TIMSS rättas externt. Den går inte att fuska i – och den berörs inte av så kallad betygsinflation.
”Dundrande men enkelspårig kritik riktas mot friskolorna, numera från både höger och vänster. Men den konkurrens systemet innebär har ökat grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap, även i kommunala skolor. Det visar min analys av de internationella proven i TIMSS-mätningen, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, som forskar vid London School of Economics, på DN Debatt.
Professor sven bölte: så blir skolan bättre för barn med npf-diagnoser
Sven Bölte, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, är kritisk mot att skolan inte är bättre anpassad för barn med neuropsykiatriska diagnoser. Titta på hela frukostseminariet Hur mår eleverna? där Sven Bölte får sällskap av bland andra barnläkaren Josef Milerad, som menar att betygskriterierna skapar stress och psykisk ohälsa bland elever som inte förstår vad som förväntas av dem.
Går det att mäta skolkvalitet? I England och Norge mäter man det som kallas förädlingsvärde i skolan. Alltså skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Men i Sverige har motståndet varit stort. Ska man tro skolminister Lotta Edholms statssekreterare, Erik Schiller, så är det på väg att förändras. Det sa han under ett frukostseminarium om just denna fråga. Klicka nedan för att lyssna på seminariet om hur man mäter skolkvalitet med förädlingsvärde:
Bara en av tio skolor håller hög kvalitet!
En sammanställning av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar visar att bara en av tio granskade skolhuvudmän håller hög kvalitet. 33 procent håller låg kvalitet. Sämst på skolkvalitet är de kommunala skolorna.
Vilka skolor håller bäst kvalitet?
En rapport från Svenskt Näringsliv visar att skolkvalitet skiljer sig mycket åt i landet. Storstäderna är bättre, glesbygd sämre. Och elevens förutsättningar spelar stor roll för resultaten, men skolans kvalitet gör skillnad.
Ger mer pengar bättre skolor?
I ett rikt land som Sverige, som redan satsar mycket pengar på skolan, är det inte nödvändigtvis större ekonomiska resurser som krävs för att skolan ska bli bättre. Vi ligger redan på topp-tio-listan bland de länder inom OECD som satsar mest på skolan. Men resultaten lämnar ändå en del i övrigt att önska.
I en rapport från Kommissionen för skattenytta tydliggörs att mer pengar inte alltid är lösningen på de utmaningar som kvarstår.
Men är det inte så att friskolorna dränerar de kommunala skolorna på pengar? I en rapport av Mikaela Valtersson, på uppdrag av Friskolornas riksförbund, visas svart på vitt att det snarare är de kommunala skolorna som är överkompenserade. Och inte blir deras resultat bättre för det. Läs Mikaela Valtersson i Smedjan – om hur ekonomin egentligen ser ut i den svenska skolans verklighet.
Hur blir svenska elever bättre på matte?
Mattekunskaperna är viktiga för länder som vill bli starkare som forskningsnationer – och har dessutom en direkt effekt på länders BNP-tillväxt.
Svenskt Näringslivs Skolforum arrangerade i november ett seminarium på temat:
Så jobbar skolmyndigheterna med kvalitet
Skolverket
Skolverket arbetar med systematiskt kvalitetsarbete.
Skolinspektionen
Skolinspektionen genomför löpande tematiska kvalitetsgranskningar.
Har du tankar och idéer om hur skolan kan bli bättre? Mejla oss på info@friskola.se och berätta !