Resultat från olika internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap står sig väl i förhållande till OECD-genomsnittet.
Det är sant att svensk skola står inför en rad utmaningar och att det finns mycket som kan bli bättre. Men det är också sant att skolan är bättre än vad många tycks tro. Svenska elever presterar bra i en rad kunskapsmätningar och hävdar sig väl i internationella jämförelser.
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har i en rapport undersökt hur resultaten utvecklats i de internationella kunskapsmätningarna på grundskolenivå. Genomgången visar att elever med svensk bakgrund i snitt nådde en delad andraplats i Pisa 2018, i Timss 2019 nåddes en delad tredjeplats och i ICCS 2016 en delad förstaplats*.
De ras i internationella kunskapsmätningar som blev mycket uppmärksammade för ett antal år sedan har hämtats upp. Det innebär inte att svensk skola saknar problem. Men internationellt ser Sverige ut att klara sig förhållandevis väl.
Friskolereformen har förbättrat Sveriges resultattrend i den internationella kunskapsmätningen Timss. Effekten av en ökning i andelen friskoleelever med 10 procentenheter motsvarar inlärningen som normalt sker under cirka ett år på högstadienivå. Studien visar att friskolekonkurrensen både minskade kunskapsfallet mellan 1995 och 2011 samt bidrog till förbättringarna mellan 2011 och 2019.
Lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor. Inte bara akademiska kvalitetsmått som baseras på
elevernas studieresultat utan också mjukare mått som baseras på elevernas attityder. Studien fann inget stöd för att lönsamma friskolor har en mer fördelaktig elevsammansättning.
Elever med utländsk bakgrund har det ofta svårare i skolan än elever med svensk bakgrund. Men samma grupp läser oftare naturvetenskapligt program, fler börjar på högskola och de väljer högprestigeutbildningar. De höga ambitioner som präglar gruppen med utländsk bakgrund visar sig även vid övergången till högskolan. Fler börjar på högskolan, särskilt direkt efter avslutat gymnasium, och vid lika betyg är det fler som väljer högprestigeprogram, som läkarlinjen.
Men det finns mycket som kan bli bättre
Svenska dagbladet intervjuade nyligen den brittiske rektorn Katharine Birbalsingh som startade skolan Michaela Community School utanför London. Skolan ligger i ett område som har sociala utmaningar. Förra året var skolans progressionsvärde (”value-added”), ett mått på hur väl skolan förmedlade kunskaper till sina elever, högst i England. Tillsammans med Damian Brunker, rektor för Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna, talade hon om vikten av regler och att ställa krav är att bry sig. Både Katharines och Damiens berättelser och uppmaningar går att lyssna på i Svenskt Näringslivs webbsändning.
Allt fler unga lider av psykisk ohälsa - skolan måste kunna möta även dessa elever
Ingen kan idag säga exakt hur många elever som har en problematisk skolfrånvaro. Enligt Skolverkets senaste kartläggning var 34 procent av elever i årskurs 9 frånvarande minst 15 procent av terminen. En förändring av skollagen skulle göra det möjligt att genomföra distansundervisning för fler elever. Elever som annars går miste om sin skolgång.
Distansundervisning är en beprövad metod för att möta elever med problematisk skolfrånvaro. Syftet är att eleverna ska komma tillbaka till skolan, men på vägen tillbaka får inte elevens kunskapsutveckling stanna av. Där kan distansundervisningen göra stor skillnad. Tyvärr finns det idag hinder för att nyttja distansundervisning – som nyhetsklippet i Smålandsposten tydligt visar.
Johan Söderlund, överläkare och specialist i psykiatri, påtalade nyligen skolans roll i hur gruppen barn med diagnosticerad Adhd blir bedmötta. ”Man trodde kanske att mindre katederundervisning, färre läxor och prov skulle stressa eleverna mindre.”
Psykisk ohälsa gör det omöjligt för många barn att få tillgång till den skola de har rätt till. Vi samlade forskare, politiker och elevrepresentanter för att få klart för oss vad som behöver göras.
Sara Fritzell och Tommy Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten, om sin kartläggning av ungdomars psykiska hälsa.
Sven Bölte, professor i neuropsykiatri vid Karolinska institutet, om hur skolan kan bli bättre för elever med adhd eller andra neuropsykiatriska funktionsvariationer.