För alla er som söker information om vad forskningen säger om vilka effekter som skolvalet och friskolor haft på skolans kvalitet, likvärdighet, segregation och betygsättning så finns det nu två intressanta forskningssammanställningar.
Skolforskaren Gabriel H Sahlgren, IFN, konstaterar att den empiriska forskningen kan sammanfattas enligt följande:
• Skolvalet och friskolorna har haft ganska små men positiva effekter på kunskaperna och effektiviteten i grundskolan, som inte kan förklaras av betygsinflation. Dessa effekter har ökat över tid och blev tydliga först några år in på 2000-talet. Friskolornas bidrag kan framför allt härledas till deras konkurrenseffekter på kommunala skolor. Effekterna av vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor är ungefär lika stora.
• På gymnasiet höjer friskolorna elevers slutbetyg, sannolikheten att de tar examen efter tre år samt deras resultat på nationella prov i engelska och svenska. Likaså ökar friskolorna sannolikheten att eleverna läser vidare på universitetet året efter att de gått ut gymnasiet och att de tar minst 15 ECTS-poäng under det året. Det går inte att utesluta att effekterna beror på betygsinflation, men de positiva effekterna på högskolan tyder på att så inte är fallet.
• Det finns dock samtidigt tecken på att elever i fristående gymnasieskolor presterar något sämre på externt rättade prov än elever i kommunala gymnasieskolor – oavsett driftsform – men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband. Forskningen tyder hursomhelst inte på att systemeffekterna har varit negativa i denna bemärkelse.
• Likvärdigheten har inte påverkats nämnvärt av skolvalet och friskolorna.
• Det finns tecken på att skolvalet och friskolorna har ökat skolsegregationen, men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband då forskning tyder på att större möjligheter till skolval minskar bostadssegregationens effekter på skolsegregationen. Sorteringen efter elevers förutsättningar är starkast bland icke-vinstdrivande friskolor.
• Stödet för att friskolor och skolvalet ökar betygsinflationen på systemnivå över tid är svagt – och om det finns en effekt är den liten.
• Friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor i årskurs 9 och på gymnasiet (men inte i årkurs 3 och 5). Om något är icke-vinstdrivande friskolor mer generösa i rättningen än vinstdrivande friskolor.
• Forskningen finner samtidigt att kommunala skolor som omgärdas av friskolor är mer restriktiva i rättningen av nationella prov än kommunala skolor som inte gör det. Systemeffekten av friskolorna på betygsinflationen är därför noll. Totalt sett tyder resultaten på att skillnaderna i rättningen mellan fristående och kommunala skolor beror på en omfördelning av elever snarare än en kausal effekt av huvudmannaskap.
Ladda ned och läs hela rapporten Skolvalet kunskaperna och likvärdigheten.
Skolforskaren Helena Holmlund på IFAU i Uppsala presenterade också nyligen en översikt av vad den nationalekonomiska forskningen säger om förskola, klasstorlek, kamrateffekter, nivågruppering, lärarkompetens, samt skolkonkurrens och skolval. Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan?
Läsning rekommenderas av båda dessa. Sammanställningarna visar också att det finns många områden och perspektiv som återstår att beforskas i svensk skola. Praktiknära forskning är verkligen viktigt och det är glädjande att allt fler friskolehuvudmän bidrar i detta arbete.